- Project Runeberg -  Ny Svensk Tidskrift / 1887 /
338

(1880-1890) Author: Axel Nikolaus Lundström, Adolf Lindgren, Karl Reinhold Geijer
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

338 DRAMATISK KONST.

som Messalinas interimälskare var hvad rollen fordrar, stor,
ståtlig, kraftfull, romerskt manlig. :De andra rollerna voro
utplånade genom underlägsna framställare, men som de be-
tydde mindre, var totalintrycket särdeles godt. Mise-en-scenen
hedrar i hög grad sin energiske upphofsman, hr Josephson,
som med skäl må komplimenteras som Stockholms ende
teaterdirektör, den där denna säsong bjudit sin publik på
ett stort sorgespel, därtill nytt.

(Hos »Patriis musis» har ej orkats med något som hälst
1 den vägen, vare sig nytt eller gammalt, svenskt eller ut-
ländskt — — —)

Till sist några ord om våra dramatiska konstnärers upp-
fattning af de bägge senaste här i landet introducerade
alstren af den frodiga dramatiska litteraturen från vårt broder-
land.

De norska författarne för scenen hafva alltid haft att glädja
sig åt stor välvilja från de svenska sceniska konstnärernas sida,
och flere af de främsta bland dessa hafva hängifvit sig åt de
uppgifter, som där bjudits dem, med en värme och hän-
förelse, som ej mindre bidragit till deras egen konstnärsära
än till den norska dramatikens storartade framgång hos oss.

Särskildt vår svenska teaters primadonna sedan lång tid
tillbaka, fru Elise Hvasser, har varit denna dramatiska litte-
ratur ett kraftigt stöd, stor beundrarinna som den stora
konstnärinnan är i synnerhet af Henrik Ibsen, i hvars dramer
hon åtagit sig till och med mycket små roller — Selma
t. ex. (i »De unges förbund»). Öfverflödigt torde nära nog
vara att i förbigående erinra om de präktiga och storslagna
sceniska skapelser, fru Hvasser lemnat i Björnsons Maria
Stuart, Mellan drabbningarna, De nygifta eller Ibsens Här-
männen, Fru Inger, Ett dockhem, Gengångarne, Samhällets
pelare, för att icke tala om — Gina i »Vildanden>, som fru
Hvasser fåfängt nedlät sig att bedja teaterstyrelsen få spela
och där hon helt säkert skulle bidragit att ge det hemska
stycket en i mycket ny och intressant belysning. Icke häller
i Ibsens sistfödde, i »Rosmersholm>, finner man fru Hvassers
namn på affischen, och det fastän hon synes som skapad att
med sin rika sceniska erfarenhet, sin genom förening af
klarsynt geni och poetisk fantasi så allenastående begåfning

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Nov 19 20:51:08 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nysvtidskr/1887/0352.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free