Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
LITTERATUR. 349
seende, som i bokens första del läggas inför allmänhetens ögon.
Vare det nog sagdt, att de äro mer än tillräckligt hemska för att
mana till allvarlig eftertanke och kraftig handling för att, om möj-
ligt, i tid råda bot för det onda. Hvad som föranledt herr P. att
sätta dessa ungdomens sedliga förvillelser i så nära samband med
den här ifrågavarande litteraturen, det är i främsta rummet den
enligt hans erfarenhet rätt vanliga företeelsen, >»att äfven bland
skolungdomen den åsigten, den åskådningen ” allt mer och mer ut-
breder sig, att detta onda icke är något ondt, utan tvärt om någon-
ting mafurligt och således fullkomligt berättigadt, eller för att taga
ut steget i tankegången och åskådningen: osedligheten är ett godt,
sedligheten, såsom våld på naturen, ett ondt. Och »denna klart ut-
bildade åskådning bland de unge, bland barnen, den är — menar
han — något ay, en företeelse som helt och hållet tillhör vår
tids (jfr s. 13—14). Den yttersta förklaringsgrunden till denna
nyhet angifves närmare bl. a. längre fram i följande ordalag (s. 30):
»Det idkeliga durkandet med det påståendet, att könsdriften är
naturdrift, och att det är det naturliga och således enda nktiga att
naturdriften tillfredsställes, och så det påståendet, att alla något så
när normala människor i sitt lefnadssätt tillämpa denna förnuftiga
slutledning, fastän ’samhället alltid vill synas bättre än det är —
det idkeliga durkandet med sådana resonnemanger måste i längden
göra intryck på en intellektuelt och moraliskt omyndigs hjärna, i
synnerhet som herr S. sörjer för att fantasien samtidigt irriteras
genom obscena bilder och skildringar ’ur verkligheten’.»
Det nyss anförda citatet är hämtadt ur bokens andra del, där
förf. gjort till sin uppgift att uppvisa »det egentliga innehållet»,
d. v. s. den innersta syftningen och de ledande grundtankarna
särskildt i »Giftas>, >Tjänstekvinnans son> och »Jäsningstiden». Det
kunde väl tyckas, som om detta vore en opåkallad öfverloppsgär-
ning, i betraktande däraf att herr S. själf i allmänhet och fram-
för allt genom sina förord så väl sörjt för att hans läsare icke
borde kunna sväfva i ovisshet om hvars andas barn han är. En så-
dan invändning är emellertid herr P. synnerligen mån om att tillbaka-
visa: »Att Strindbergslitteraturen, trots sin uselhet, har många be-
undrare och allt för få verkliga motståndare och fiender, kommer sig
dels däraf, att det finnes många, många, som hafva samma genom-
ruttna världsåskådning som Strindberg själf och hans efterapare,
dels däraf att en oerhörd slöhet beherskar äfven bättre folk i våra
dagar» etc. (s. 17; jfr s. 51 o. f.). Härmed vare nu hur som
hälst, det vissa är, att herr P. sköter sin nyssnämnda uppgift med
både allvar och grundlighet. Må vi hoppas, att det skett i en
lycklig stund, så att han därmed verkligen till gagns vinner åt-
minstone sitt särmaste mål: »föräldrars och uppfostrares väckelse».
+ Kursiveringarna i citaten äro af herr Personne själf.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
