- Project Runeberg -  Ny Svensk Tidskrift / 1887 /
429

(1880-1890) Author: Axel Nikolaus Lundström, Adolf Lindgren, Karl Reinhold Geijer
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

SIGURD OCH AMANDA KERFSTEDT SOM NOVELLFÖRFATTARE. 429

och Viktor Rydberg. Lille Vigg» är den mest poetiska af
alla svenska barnberättelser. — Som hvar man vet, är Sigurds
penna främst egnad tidningspressen, och de framgångar,
han på detta område rönt, förklarar hans styfmoderliga be-
handling af sin berättartalang.

Äfven så till vida lider dessa skriftställares begåfning
af en viss inskränkthet, att ingendera besitter fullt öppen
blick för de stora ledande ideerna i vår tid. Däraf en viss
hånfull ton mot, en viss ringaktning af deras målsmän, en skar-
pare uppfattning af deras brister än deras förtjänster. Här-
med vare dock ingalunda sagdt, att ej fru Kerfstedt och
Sigurd inse och framhålla en mängd missförhållanden och
’skefheter i tänke- och handlingssätt. Denna realism i mål-
ningen utgör just en af deras starkaste sidor. Så t. ex. bränn-
märker han i »Svärmor» ett sorgligt missförhållande, som
ofta förekommer i bondfamiljer, och i >»Han kommer nog»
framställes hemsidan af den så vanliga öfverliggartragedien
vid universiteten. Men med ofvannämnda skarpsynthet för
felen hos enskilda individer förena de icke en lika skarp
uppfattning af bristerna i den äldre generationens åsigter
och föreställningar samt i åtskilliga bestående institutioner.
De se missförhållandena, men förbise stundom de teoretiska
villfarelser, som förorsakat dem, och döma därför omildt
deras misstag och öfverilningar, hvilka löpa till storms mot
de gamla fästena. Händer någon gång att bestående sam-
hällsformer af dem angripas, sker det utan omstörtnings-
begär; man vill reform, ej revolution. Denna försonliga, för-
dragsamma stämning verkar lugnande och behagligt på en
publik, som till öfvermått fått sig i romanen och novellen
itrattad en mängd vilda omstörtningsplaner, och som ofta
får den lärdomen till lifs, att mänsklighetens olyckor här-
röra endast från obilliga lagar och föråldrade institutioner.

I novellen »Två vägar» har Amanda Kerfstedt dock an-
gripit ej blott personliga missförhållanden utan ock själfva
institutionen. Hon uppträder som kämpe för ändring i äkten-
skapslagstiftningen och för den gifta kvinnans ekonomiska
oberoende. Så varmt ligger denna moderna reformfråga
henne om hjärtat, att hon därigenom föranledes till ett ten-
densskrifveri så påtagligt, att det skadat berättelsens konst-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Nov 19 20:51:08 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nysvtidskr/1887/0443.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free