Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
478 - VETENSKAPEN OCH SAMHÄLLET.
Så från första stund hos oss. Detta har varit nödvändigt
äfven af den grund, som jag nyss antydde: vetenskaps
mannen kan sällan lefva på sitt arbete; han måste af sam
hället befrias från arbetet för uppehället för att ostörd kunna
egna sig åt arbetet för vetenskapen. Men huru talande
dessa skäl än äro, staten skulle säkerligen ej i den grad.
som skett, hafva befattat sig med det lärda arbetet och
vetenskapen, om den ej egt en alldeles särskild bevekelse-
grund därtill. Då staten upprättade universiteten såsom
verkstad och härberge för det lärda arbetet, skedde det med
en biafsigt; den ville åt dem anförtro utbildningen af de
arbetare, som den själf behöfde, af sina ämbets- och tjänste:
män. Universiteten blefvo snart sagdt från första stund ej
blott anstalter för lärd forskning och undervisning utan ock
skolor för hela den högre yrkesbildningen. De äro så
till hufvudsaklig del alltjämt. Den stora massan af de ar
betare med hufvudet, som stat och samhälle kräfva, prester.
domare, läkare, lärare jämte hela den öfriga hären af admt
strationens tjänare erhålla-vid universiteten sin behöriga ut
bildning. Så godt som hela den högre undervisningen alltså
har förts samman med det lärda arbetet samt lagts på samma
skuldror som bära det senare. Våra universitet ha en tre-
dubbel uppgift sig ålagd, utom att forska i vetenskaperna
samt uppfostra vetenskapsmän jämväl att utbilda ämbets- och
tjänstemän. Må du behålla detta i minne till nästa gång.
Och nu au revoir!
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
