Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
534 VETENSKAPEN: OCH SAMHÄLLET.
behofvet af sig själft. Men ju mer kvalificerad arbetskraften
är. och ju större fordringar böra ställas på den samma, desto
osäkrare är det att på detta sätt få de bästa krafterna samt
bäst tillgodose behofvet. För universiteten i all synnerhet
går det icke an att handla så, att åt slumpen och marknaden
öfverlemna omsorgen om rekryteringen af arbetskrafter, åt-
minstone icke uti ett folkfattigt land med endast få lärosäten.
. I Tyskland med dess 22 universitet på tillsammans 1,500
lärostolar (1887), hvartill kunna läggas Schweiz 7 högskolor och
af Österrikes 9 med alla deras platser, låter det sig göra att
anförtro vetenskapens och universitetens framtid åt de veten-
skapliga volontärer, som kallas prizvatdocenter,! och den mark:
nad som de bilda. Men detta system duger ej för oss; de
platser, som finnas, äro för få för att skapa tillgång på rätt
kvalificeradt folk att fylla dem, när de med långa mellanrum
skola besättas. Och det går sannerligen här icke an att taga,
endast därför att det bjudes. Det värf,. som åligger. univer-
teten i den nationela kulturens. tjänst, är för vigtigt för att
öfverlemnas i hvilka händer som hälst. Professorsstolarna få
icke bli ämbeten allenast,, som endast behöfva ämbetsman-
nens ordning och rutin för att skötas. De äro framför allt
till för vetenskaplig forskning. Men af arbetarne på veten-
skapens fält fordras eller böra fordras sådana kvalifikationer,
att det blir nödvändigt att särskildt taga vara på och sörja
för det material, .som för detta. ändamål bjudes uti hvarje
generation.
Vetenskapsmannen bör uti sin personlighet förena konst-
närens naturliga fallenhet med prestens kallelse. Det är ej
nog att ega det vetenskapliga intresset, det fordras ock den
vetenskapliga begåfningen, hvars kännemärke är: förmågan
att se och framdraga det nya. Men denna gåfva är sällsynt.
Hvem som hälst med vanligt s. k. läshufvud samt flit och
arbetsamhet är i stånd att genomgå alla möjliga lärdomsprof
samt slutligen, om konjunkturen är gynsam, krafla sig upp
på en professorsstoll men endast ett fåtal är skickadt att
varda vetenskapsmän, i detta ords sanna betydelse. Härtill
kommer, att förberedelsearbetet är så utomordentligt lång-
varigt, samt att det samma, liksom sin fortsättning, det lärda
> 1 Man har likväl på senare tid börjat tilldela privatdocenter stipendier.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
