Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
VÅRA UNIVERSITET OCH FRIA HÖGSKOLOR. 535
studiet ech den vetenskapliga forskningen, kräfver mer än an-
dra arbeten. ostörd ro samt tillfälle att helt hängifva sig där-
åt. Allt detta gör det till en oafvislig nödvändighet för uni-
versiteten att själfva taga sin rekrytering med lärarekrafter
om hand och söka så ordna för sig och de blifvande arbe-
tarne : på detta fält, att dels de rätta ämnessvennerna icke
gå förlorade för vetenskapen och universitetet och samtidigt
de mindre passande utestängas och hänvisas till andra banor,
dels tillfälle beredes de utvalde att sorgfälligt utbilda sig
samt ostördt fortgå uti sitt arbete, tills omständigheterna
öppna för dem den plats, som universitetet och de själfva
afsett. Och denna omsorg å universitetens sida är hos oss
så mycket nödigare, som de som studera i regeln äro medel-
lösa och för den skull ha att kämpa en hård kamp för brö-
det vid sidan om arbetet för lifsuppgiften. Vi offra årligen
betydande summor på byggnader och institutioner vid våra
universitet; det är sannerligen af ännu större vigt att sörja
för . uppfostrandet af de arbetare, som skola verka uti och
med dem. De bästa verktyg gifva klen produkt i oskickliga
händer.
Man har icke häller någonsin varit blind för vigten af
denna fråga, men 1876 års reform står här med skam inför
äldre tider och dess ansträngningar för. den sämmas lös-
ning. Ty förr såg man klarare i detta stycke än reformato-
rerna .af nämnda år gjorde. När de gamla konstitutionernas
stadgande om adjunkters upprättande blef en verklighet, eller
från förra hälften af 1700-talet, skedde detta i främsta rum-
met. för att bereda universitetet tillgång på lämpliga kandi-
dater för lärostolarna. Karl Gyllenborg, Lunds kansler mel-
lan åren 1728—39, tröttnar ej att gång efter annan i sina bref
erinra professorerna om vigten utaf, att de hvar för sig bilda
sina ’ efterträdare samt för det ändamålet tillvarataga de pas-
sande ämnen, som kunde erbjuda sig.! I samma syfte för-
länades ock åt magistrar venia docendi, hvaraf äfvenledes un-
der 1700-talets förra del docenturen uppkom. Båda dessa in-
stitutioner hafva tillkommit af omsorgen för ifrågavarande
angelägenhet. Senare har man sökt höja deras förmåga att
fylla nämnda uppgift genom att anslå lön åt adjunkterna,
! Weibull, Lunds universitets historia I, 155.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
