Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
540 . VETENSKAPEN OCH SAMHÄLLET.
tänkte, när han motiverade och formulerade sina förslag?
Kunde det för öfrigt vara af behofvet påkalladt eller ens
nyttigt att med afseende på dem gifva ett sådant consiliun
abeundi som det, som nu lagen innehåller? Nog står tillfälle
öppet för de få docenterna inom teologiska och medicinska
fakulteterna att inom universitetsstäderna erhålla praktisk
sysselsättning, och icke behöfva de därför afgå från läro-
sätet. Våra teologie och medicine professorer förena ju i re-
geln båda slagen af verksamhet, praktisk och vetenskaplig.
Hvad åter juristerna beträffar, torde lockelserna å ämbets-
mannabanan för den utmärktare begåfningen vara så stora,
att det alltid blir svårt för universitetet att vid sig fästa
den samma; en gång borta vända de icke åter.
Det ifrågavarande stadgandet är obehöfligt med afseende
på de tre mindre fakulteternas docenter; det har icke häller
tillkommit med tanke på dem. Den punkt uti den kungliga
propositionen, hvaruti föreslås, att »för innehafvare af sådant
(fast) docentstipendium, för den händelse han öfvergår i ele-
mentarläroverkens tjänst, lönetur vid det samma bör få be-
räknas för högst fem år, säger alldeles oförtydbart på hvem
man å högsta ort tänkt och hvilken praktisk verksamhet
man afsett. Det var den filosofiska fakultetens yngre lärare,
som man åsyftade med stadgandet i fråga; och arbetsfältet,
till hvilket man hänvisade dem, var läroverken. Men är väl
undervisning i våra läroverk ett medel för utbildning af ve-
tenskapsmän? Att lära pojkar litet språk eller meddela ele-
menterna i matematik, historia, botanik o. s. v. — ty veten-
skapligt sedt meddelas ej annat än elementer i de förr så kal-
lade elementarläroverken — det lär icke kunna anses utgöra
lärdt arbete eller främja vetenskaplig forskning. Och hvad skall
man så säga beträffande de docenter, som studera ämnen,
hvilka alldeles icke förekomma i våra offentliga läroverk så-
som statskunskap, sanskrit, geologi, astronomi o. s. v.? Eller
är det kanhända icke på den sida af universitetslärarens upp-
gift, som består uti vetenskaplig forskning, man tänkt, utan
på den andra, den akademiska undervisningen? Men svårligen
lär någon kunna som regel vidhålla, att undervisning af skol-
pojkar och af studenter är samma sak, och att den senare
bör läras genom öfning med de förra.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
