Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
VÅRA UNIVERSITET OCH FRIA HÖGSKOLOR. 541
Huru man ser saken, från universitetens, vetenskapens
och de yngre akademiska lärarnes synpunkt, är den lika för-
kastlig. Att hänvisa vetenskapsmännen och universiteten till
skolan, de förre för att där få sin bergning, de senare för att
därifrån hämta sina lärarekrafter, är att sätta hela det lärda
arbetet på spel. Ty den omständigheten, att universitetet i
ett par fall i senare tid mottagit från skolan högt förtjänta
lärare, betager icke principen dess förkastlighet. Gynsamma
yttre förhållanden kunna i ett fall af tio upphäfva denna ord-
nings skadliga verkningar; men i alla öfriga skola de ohej-
dadt framträda. Som lag och institution är den samma obe-
tingadt fördärflig för de lärda studierna i vårt land. Den
skjuter den så vigtiga frågan om rekrytering af lämpliga ar-
betskrafter på det lärda arbetets fält åt sidan i stället för att
lösa den. Och motivet till denna ödesdigra åtgärd? Månne
det var, såsom man senare fått höra, att vårt land är för
fattigt för att på annat sätt sörja för universitetens framtid?
En blick till öster och till vester om oss visar att våra ännu
fattigare grannfolk, finnar och norrmän, föresatt sig att ordna
denna sak utan att taga skolan till hjälp. Eller var det må-
hända omsorgen om de yngre vetenskapsmännen som förestaf-
vade den samma: »de skulle — endast för vissa år kunna på-
räkna detta understöd (stipendiet) för att, i händelse icke före
denna tids förlopp utsigt öppnar sig för dem att blifva när-
mare fästa vid universitetet, det icke må för dem vara för sent
att öfvergå, antingen till en lärareverksamhet af annat slag
eller till den praktiske ämbetsmannens värf, såsom det heter
i statsrådsprotokollet af 10 jan. 1876 sid. 13? Omsorgen om de
enskilda personernas framtid är erkännansvärd, men det är
icke därom frågan gäller i denna sak utan om universitetens
och det lärda arbetets framtid. För öfrigt finnes ingen bland
dem, som nämnda omsorg afser, som icke gärna skulle afstå
därifrån. Nej, motivet till denna åtgärd, är den aldrig öppet
utsagda, men icke blott uti reformen af universitetet utan
kan hända ännu mer uti reformen af skolan på senare tid
framträdande tanken, att universitet och skola böra kopplas
ihop till en sammanhängande institution. En gengångartanke,
som 1860-talet åter gaf nytt lif, men som vi skola hoppas
att 1880-talet må bringa till ro! Jag ser ett förebud därtill
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
