Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
VÅRA UNIVERSITET OCH: FRIA HÖGSKOLOR. 543
Läraren följer icke och leder icke lärjungarnes :arbete; de
senare: utföra detta till stor del på egen hand’ och därför
ock rätt mycket i blindo. Häraf åter den ledsamma följden,
att studietiden betydligt förlänges, om också icke arbets-
produkten uti ämbetsmannabildningen, tack vare examina
och de fordringar, som uppställas för dem, blir underhaltig,
ehuru klagomål äfven häröfver ingalunda saknas.
Man gör emellertid vår tid och dess universitetsförhål-
landen stor orätt, om man tror, att dessa brister och däraf
följande klagomål äro egendomliga för dem och aldrig förr
hörda. I rektorsprogrammet för Lund af år 1857 klagas så-
lunda öfver »ett förhållande, som länge varit anmärkt, näm-
ligen att de offentliga föreläsningarna af de studerande nog
mycket försummas», hvilket förhållande så närmare karak-
teriseras ungefär som här ofvan. Saken är, att de anmärkta
bristerna i fråga om den akademiska undervisningen ega
rätt djupa historiska rötter samt sammanhänga med allmänna
kulturföreteelser, hvilka framkallat ungefär enahanda svårig-
heter äfven vid andra universitet än våra. Men innan jag
inlåter mig härpå, vill jag söka i korthet angifva de orsaker,
som närmast föranleda det ifrågavarande onda: det är den
akademiska undervisningens och de akademiska studiernas
ringa samband. |
Författaren till det nämnda årsprogrammet kastar skulden
till det missförhållande, han anmärkt, helt och hållet på stu-
denterna. Och ovanligt är ingalunda att höra nämnas dessas
lätja såsom egentliga orsaken till att föreläsningarna fåtaligt
besökas: studenterna gitta icke gå på föreläsningarna, heter
det. Till en viss grad är detta också riktigt. Libertas acade-
mica är hos oss, närmast genom 1852 års statuter, vorden
obegränsad; och det är klart, att denna oinskränkta frihet
efter en mångårig nötning af skolbänkarna lätt skall förleda
den unge mannen att vilja i allo sköta sig själf samt icke
vidare följa ett klockslag. Men man misstager sig mycket,
om man tror, att detta är enda orsaken, och att dess upp-
häfvande genom att införa föreläsningstvång skulle hela den
brist, hvaraf den akademiska undervisningen lider. Våra
dagars studenter äro enligt min personliga erfarenhet i regeln
mycket flitiga. De skulle för den skull helt visst begagna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
