Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
544 VETENSKAPEN OCH SAMHÄLLET.
sig utaf. den offentliga undervisningen — om den enskilda
talar jag ej nu — i stor utsträckning, om de trodde sig
däraf ha motsvarande gagn. Men det är just häri det sviker.
Och en opartisk dom måste enligt mitt förmenande uti denna
tro gifva de studerande icke så litet rätt. Den akademiska
undervisningen i de offentliga föreläsningarnas form mot-
svarar icke sitt ändamål så, som den kunde och borde. !
Men orättvist vore att härför anklaga de akademiska lärarne;
de göra tvärtom sitt bästa för att afstyra och förbättra hvad
lag och förordning här gjort vrångt och olämpligt. Ty det
är statuternas bud om den akademiska undervisningens art
och beskaffenhet, som utgör den närmaste grunden till de
brister, som för närvarande vidlåda nämnda undervisning, ej
blott den offentliga, utan genom den äfven den enskilda.
En granskning af ifrågavarande stadgande skall, hoppas jag,
till fullo styrka detta omdöme.
De offentliga föreläsningarna, som till ett antal af fyra
i veckan åligga hvarje professor och som utgöra kärnan uti
den akademiska undervisningen samt den enda, hvarom sta-
tuterna något bekymra sig, erhöllo sin nuvarande form genom
1852 års Statuter och den revolution inom universitetens
lilla värld, som dessa medförde. Visserligen hade redan
förut de flesta mera framstående lärare såväl i Upsala som
1 Lund antagit för sina föreläsningar den nya formen,
men först statuterna af nämnda år gjorde denna allmän och
obligatorisk. Det sker uti & 124, hvarest såväl föreläsnin-
garnas art och beskaffenhet som den akademiska undervis-
ningens uppgift noga bestämmes. Det heter nämligen
där: »Föreläsningarna böra afse lärjungarnes själfständiga
vetenskapliga utveckling och ej sluta sig inom gränsen af
vissa examensfordringar eller därefter beräknade lärokurser.»
Det karakteristiska för dessa bestämmelser är, att de fordra,
att undervisningen skall vara vetenskaplig, ej endast i den
bemärkelsen, att hvad som meddelas uttrycker forskningens
1 Så redan Prof. Hamilton uti sin reservation till Förslag till nya sta
tuter, 1874: vidare alla, som under sista tiden yttrat sig i frågan: Prof.
Cleve (Till filosofiska fakulteten i Upsala, 1885), Prof. Winrotå (anf. st.)
och Justitierådet Olivecrona: Om en reform i afseende på de juridiska stu
NR och examina vid universitetet i Upsala (aftr. ur Nytt ZJurid. Arkiv,
>» 1886).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
