Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
552 VETENSKAPEN OCH SAMHÄLLET.
terna däremot afsluta sin studiebana betydligt fortare än deras
skandinaviska bröder, men i all synnerhet fortare än de svenska.
Ingen enda grupp af våra utexaminerade, efter medeltal räk-
nadt, skulle enligt tysk uppfattning undgå den tvetydiga
äran att hänföras till kategorien af »bemwoste Häupter,.!
Att studietiden vid våra universitet är i sig själf lång,
liksom ock betydligt längre än uti våra ofvan anförda grann-
länder, särskildt Tyskland, är alltså obestridligt. Men är
den äfven för lång, längre än den med afseende på wtbyte
och resultat borde vara? Denna fråga innesluter uti sig i
själfva verket trenne och kräfver alltså ett tredubbelt svar.
Den kän nämligen ställas dels till den enskilde, dels till
samhället och dels till universitetet. I första fallet blir den
en privat-ekonomisk tråga, i andra en: soctal, i tredje en
teknisk. Jag skall söka i korthet gifva på hvar och en det
behöriga svaret.
Den ställning, som den enskilde genom det akademiska
arbetet för sin utbildning ernår, är för flertalet mycket dyrt
köpt. De många lefnadsåren i förening med omkostnaderna
derunder utgöra i regeln en hög insats för den vinst, som
följer eller kan följa derpå. Antagandet, att våra studenter
årligen förbruka i genomsnitt 1,000 kr., väl i de flesta fall
täckta med vexlar, dragna på framtiden i form af lån, är
för ingen del öfverdrifvet. Det är alltså ett stort upp-
fostringskapital, som den blifvande lifsställningen skall för-
ränta och amortera. Härvid inträffar dessutom det orimliga,
att just de banor, som gifva den minsta ersättningen, och
som genast eller snart ända uti en återvändsgränd, kräfva
det största förarbetet och alltså äfven de största kostnaderna.
En filosofie kandidat eller filosofie doktor har efter vanlig-
heten inga andra utsigter än dem, som bjudas honom uti
en adjunktur eller ett lektorat med respektive 2,000 och
3,000 kr. som första lön — om den törniga akademiska
banan vill jag ej tala. Det finnes här ingen rimlig propor-
! Efter att hafva gifvit juristerna det vitsordet, att de bland alla stu-
denter minst besöka föreläsningarna samt på nöjen förslösa mesta tiden, till-
lägger Conrad: > Wir werden. deshalb kier im Durchschnitt mindestens 6/2,
wakrscheinlichk 7 Semester rechnen missen, da die Zakl der 8 und selbst 9
semestrigen bemoosten Häugter micht gering istr (anf. arb. sid. 112).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
