Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
VÅRA UNIVERSITET OCH FRIA HÖGSKOLOR. 553
tion mellan omkostnaderna i tid och penningar samt det
resultat, som med dessa offer ernås för den enskilde. Det-
samma torde numera gälla äfven om läkarens förr så ljusa bana.
Bäst ställer sig saken för juristerna. Förberedelsearbetet är
för dem jämförelsevis kort, och utsigterna förlora sig i ett
ändlöst fjärran, tack vare den snart sagdt vidskepliga vörd-
nad som hos oss hyses för en tarflig kansli- eller hofrätts-
examen. Med stöd af en sådan är det nämligen möjligt
äfven för de många mycket klena hufvuden, som efter de
otroligaste kullerbyttor i examensväg omsider kommit på
fötterna igenom, att med flit och ordning klättra ämbets-
mannastegen uppför ända till dess öfversta steg. För ju-
risterna alltså kan den blifvande banan i fullt mått gengälda
förberedelsetidens omkostnader, för de andra i allmänhet ej.
Men, torde någon invända, vore det så, att räkningen
mellan utlägg under studietiden och ersättning under den
följande så illa ginge ihop, hvarför skulle så många trängas
på skolbänkarna liksom sedan vid universiteten och sist om-
kring ämbetsmannaplatserna? Ack, det är många och djupt
liggande psykologiska, sociala och ekonomiska motiv, som
föranleda rusningen till ämbets- och tjänstemannabanorna.
Den unge, som ser allt i hoppets färg, förmår själf blott sällan
räkna rätt i dessa stycken. Och föräldrarna, som åt sonen
framför allt vilja bevara den sociala ställning, som de själfva
inneha, eller förvärfva en bättre, men icke ega en sparad
penning att ge honom i arf, göra sitt yttersta för att åtmin-
stone genom uppfostran förskaffa honom uti kvalificerad
arbetskraft ett lefvande kapital, hvarmed han så kan för-
värfva det ståndsmässiga brödet. Det är.beträffande bond-
sonen sträfvan att komma ett steg högre upp i samhället
och beträffande de s. k. högre klassernas barn bristen på
rörligt kapital att sätta något företag i gång med, som drifva
sådana massor af vårt lands ungdom in på dessa banor.
Vore vårt näringslif mera blomstrande och kapitalbildningen
hos vårt folk större, skulle de praktiska yrkena upptaga vida
större procentsats af de bildade klassernas söner än hvad
nu är fallet.
Från synpunkten af den enskildes ekonomi lär alltså
svaret på frågan, huruvida de akademiska studierna äro allt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
