Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
VÅRA UNIVERSITET OCH FRIA HÖGSKOLOR. 559
trötta dig därmed. Af större vigt är bristen på lärostolar
inom vissa fack. Så, för att nämna blott ett par exempel
från Lund, historien, ett ämne, som, oafsedt sin egen be-
tydelse som vetenskap, ingår uti flera examina än något
annat, undantagandes latinet, råder här faktiskt icke öfver
mer än ex lärostol; men nationalekonomien, detta numera
så ytterst vigtiga ämne, icke öfver mer än en bråkdel
af en lärostol. I andra fall åter består bristen däruti, att
betydande vetenskaper ännu icke fått hemortsrätt vid våra
universitet. Öfver hufvud kan man sålunda säga, att af män-
niskans olika lifsföreteelser är det förnämligast språket, som
hittills mera omhuldats. I Upsala räkna vi 18 lärostolar
inom den humanistiska sektionen af filosofiska fakulteten, i
Lund 13; af dessa äro 11 å förra stället, 8 å senare egnade
åt språkstudiet. Den psykiska och moraliska sidan af män-
niskans väsen, hennes sociala lif och hennes utveckling i
historien äro, såsom häraf kan ses, ännu rätt mycket till-
bakasatta. Men denna brist hör till dem, som visserligen
närmast ge sig tillkänna hos universitetet, men som icke där
ha sin rot, och som alltså icke häller kunna afhjälpas genom
några åtgöranden af universitetsmyndigheterna.
Af enahanda slag är slutligen en brist hos våra univer-
sitet, som, om den kunde i någon större mån häfvas genom
någon åtgärd rörande dem, skulle framför andra taga för-
steget i. vår uppmärksamhet; det är svårigheten inom många
fack att så, som sig bör, tillgodose universitetens första och
högsta uppgift: arbetet med vetenskapen. Pligten att under-
visa och examinera hela massan af blifvande ämbets- och
tjänstemän stjäl ofta brödet ur munnen på den vetenskap-
liga forskningen. Det blir för henne föga öfver af tid och
kraft, sedan kronan tagit ut sitt. Men denna brist är i
grunden obotlig; något litet kan den måhända afhjelpas, om
undervisningen ordnas på annat och mindre betungande sätt.
I det stora hela skall den dock städse stå kvar, ty den följer
med universitetens natur att vara statsinstitutioner, åt hvilka
ämbetsmannabildningen är anförtrodd.
Härmed är omsider hela listan på fel och brister hos
våra universitet, så vidt jag känner, genomgången. Kritiken
är emellertid fruktlös, om den ej efterföljes af förslag att
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
