Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
VÅRA UNIVERSITET OCH FRIA HÖGSKOLOR. 561
mycket mer mot sammanslagningen af de båda skarpt skilda
uppgifterna: högre borgerlig bildning och ämbetsmannens
eller vetenskapsmannens yrkesbildning. Ty all akademisk
bildning är yrkesbildning; universitetet är såsom undervis-
ningsanstalt en specialskola för utbildning af ämbetsmän samt
vetenskapsmän. Det är en grundfalsk föreställning att tro,
att universitetet är en anstalt för ett slags högsta allmänbild-
ning, som hvar och en bör ha för att varda bildad män-
niska. Men på den föreställningen är vårt nuvarande högre
skolväsen bygdt, ty det leder alla sina alumner direkt till
universitetets tröskel. ! Vårt högre allmänna läroverk är på
ett för det samma själft ytterst menligt sätt knutet till uni-
versitetet. Det lider själft härunder i sitt arbete, men värre
än så: vårt folks hela odling tager skada däraf. Den ma-
teriela kulturen, näringarna och yrkena, försummas, och det
är dock af dem vi till sist alla skola lefva. En af de många
orsakerna till vårt folks ekonomiska svaghet är otvifvel-
aktigt, att de s. k. högre klassernas söner allmänt uppfostras
till att varda ämbetsmän och blott sällan för näringarna.
Vår ungdom erhåller genom sin offentliga uppfostran en
missvisning, som bidrager att undergräfva vårt välstånd. I
närvarande tid, då konkurrensen med främmande folk blifvit
en så fruktansvärd makt, måste skolan bli en af de vigtigaste
hjälpmedlen uti striden. Det gäller alltså att återupptaga
tanken i 1820 års skolordning, men gifva den en ny, tids-
enlig tillämpning. Och såsom ett första varsamt steg i denna
riktning må vi med glädje hälsa det af n. v. ecklesiastik-
ministern för första riksdagen detta år framlagda förslag till
partiel reform af våra högre allmänna läroverk. Måtte detta
ha framgång och snart efterföljas af flera steg i samma rikt-
ning, på det att omsider den högre allmänna bildningen må
hos oss varda ett och förbildningen för universiteten ett annat.
Detta var den olyckliga sammankopplingen af skola och
universitet, betraktad från den förras och samhällets sida.
Sedd från universitetets synpunkt har den ett annat utseende.
! Det var undervisningskomitén af 1825, som under kritik af 1820 års
skolordning uttalade tanken om den borgerliga bildningens förening med
ämbetsmannabildningen och som angaf universitetet som slutmålet för båda
(se Betänkandet, sid. 36 ff.). — Sammalunda ock E. G. Geijer, I läroverks-
frågan, 4. artik., Ill, 209 ff., jmf. s. 251 (Uppl. af 1874).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
