Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
VÅRA UNIVERSITET OCH FRIA HÖGSKOLOR. 567
satser, institutionen som regeras allenast af personliga ele-
ment och institutionen som styres uteslutande efter lagar
och former, finnes ett mellanting, och af det slaget bör uni-
versitetet vara. Den döda formalismen bör här korsas af
ett personligt element, som allt emellanåt bryter ancienni-
teten lika väl som den en gång faststälda staten. Det är
den fullkomliga bristen på detta element uti den nuvarande
organisationen, som vållar dess felaktigheter särskildt i fråga
om de yngre akademiska lärarne. Men 1876 års reform och
därmed sammanhängande plan bära närmast skulden för detta.!
Utom de nu nämnda medlen att upphjälpa de yngre
akademiska lärarnes institution erbjuder undervisningen ett
annat, förutsatt att denna blir ordnad på ett mera tidsenligt
sätt. Docenterna inom de fack, som ingå i någon större
mån i ämbetsmannabildningen, böra deltaga ej blott i under-
visningen, utan äfven i examinationen, allt efter den arbets-
fördelning, som i hvarje särskildt fall är att bestämma. In-
föres så, såsom föreslaget är, en obligatorisk undervisnings-
afgift, så kan därmed docenternas ekonomiska ställning jäm-
väl något förbättras. Emellertid förslå nog ej dessa medel
särdeles långt för sagda ändamål; en liten ökning af stats-
anslaget är oundgänglig och detta dels så, att det nu ut-
gående anslaget till understöd åt yngre akademiska lärare
höjes (nuv. belopp 1,000 kr. endast), dels under form af be-
talning för presteradt vetenskapligt arbete. Såsom förhål-
landena nu gestalta sig, är det vanligen förenadt med rätt
stort offer af penningar att uppträda som vetenskaplig för-
fattare i vårt land. I dess ställe borde allt sådant honoreras.
Till universitetens årsskrifter borde anslås tillräckliga medel
ej blott till kostnadsfri tryckning af vetenskapliga arbeten
af universitetets lärare, äldre som yngre, utan ock till för-
fattarearvode, förslagsvis 50 kr. för ark. Genom en sådan
! Under debatten därom i Andra kammaren varnade likväl d. v. finans-
ministern mot föreställningen, att universiteten kunde bindas för en längre
tid genom en af regering och riksdag fastslagen organisation. Han säger
sålunda: >att, om också en dylik plan (öfver den nya organisationen) nu af
Riksdagen begäres och af Kongl. Maj:t vid nästa Riksdag framlägges, den
samma dock aldrig kan hvarken af Kongl. Maj:t eller Riksdagen uppfattas
som ett oryggligt rättesnöre för ombildningen, emedan den då skulle, kan-
hända till skada för den akademiska undervisningens utveckling, binda hän-
derna på Kongl. Maj: t>. Dess värre tyckes dock såväl Kongl. Maj:t som Riks-
dagen låtit binda sig af formen i detta fall.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
