Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
568 VETENSKAPEN OCH SAMHÄLLET.
åtgärd, hvilken ej synnerligen mycket kunde tynga på statens
budget, skulle, oafsedt den väl behöfliga uppmuntran, som
därmed gåfves det lärda arbetets män vid våra universitet,
i främsta rummet vetenskapen själf vinna. Alstren af lärd
forskning skulle otvifvelaktigt mångdubblas i vårt land.
Sist bland åtgärder, egnade att höja de yngre akade-
miska lärarnes ställning, men därför icke minst vigtig, må
slutligen nämnas: begränsning af deras antal. Det måste
bli ett slut på den öfverproduktion, som sedan länge rådt
härutinnan. Sammankopplingen med skolan måste lösas och
statuternas 8 84 om docenters anställande ordagrant följas.!
Och öfver hufvud taget måste just med afseende på antalet
en fullständig ombildning af docentinstitutionen förr eller
senare komma till stånd. Principen bör vara: så många sti-
pendier, så många docenter närmare fästade vid universitetet.
Men dessutom venia docendi för hvarje doktor. Det är det
danska och norska systemet, ehuru med några modifika-
tioner, hvartill ytterligare andra borde läggas; dock jag får
ej nu inlåta mig på dessa detaljer.
Vi komma nu till undervisningen. Uppgiften är här att
efter förmåga konsekvent genomföra arbetsfördelningens
princip, att skilja mellan undervisningen för ämbetsmanna-
kandidaterna och den rent lärda undervisningen öfverallt,
där detta är möjligt och lämpligt. Men principen måste
genomföras med afseende på undervisningens båda sidor,
dess form och dess organisation, två ting som ofta samman-
blandas.
I afseende på formen kan undervisningen bestå uti dels
en blandning af föreläsning och examinatorium, dels endast
föreläsning, dels ändtligen lärjungarnes själfarbete under lä-
rarens ledning och hjälp. Den förstnämnda metoden, som
vanligen förekommer uti de s. k. kollegierna eller öfver huf-
vud uti den privata undervisningen, passar för hela det lägre
examensstudiet. Ej blott för preliminärexamina utan jämväl
för ämbetsexamina är denna undervisningsform att förorda,
! Den lyder: »Vid hvarje profession må docenter förordnas till det
antal, som i vederbörlig ordning pröfvas nödigt eller nyttigt», d. v. s. för
universitetet nödigt eller nyttigt.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
