Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
EN MENUETT. 585
och som hindrade återfärden för honom, icke blott den
aftonen utan äfven de två följande dagarna.
Egarinnan till klavéret var en vacker enka på tjugutvå
år, och när man betänker, att min far förstod konsten att
röra äfven andra strängar än dem på orglar och klavér, så
blef slutet på det hela, att klavéret aldrig blef såldt, och
efter tre dagar reste min far åter ned till Aosta och gick
direkte till biskopen för att meddela honom sitt fasta beslut
att gifta sig.
Där väntade honom ett förskräckligt vredesutbrott, och
redan på vägen dit, då han öfverlade allt i sitt hufvud, hade
han beväpnat sig med ett stort tålamod, beredd att fördraga
hvad som hälst, hällre än att förlora sitt ämbete. Men då
biskopen hade hört nyheten, sade han honom rent ut, -att
det alldeles icke förvånade honom, ty den lilla enkan bru-
kade just icke spara på sina ynnestbevis mot dem, som
hälsade på i Ollomont.
Anklagelsen var orimlig, ty den gamle Lautou hade dött
för knappt ett år sedan, och hans enka hade tillbragt detta
år i Orsigres i Wallis hos en tant, hvarifrån hon äåtervändt
för blott fjorton dagar sedan för att bära upp arrendet för
grufvan. Men min far kunde omöjligt stå ut med att i lugn
smälta denna beskyllning, han blef högljudd och visade bak-
talaren med tydliga ord sitt förakt för ett dylikt lumpet för-
tal; kort sagdt — biskopen afskedade honom, i det han kal-
lade honom en utsvulten italienare och rådde honom att
aldrig hädanefter sätta sin fot vare sig på orgeln eller i
koret.
Åtta dagar därefter firades bröllopet, och sålunda kom
jag till världen.
Om min lyckliga barndom har jag blott föga att berätta.
Min far hade själf öfveruppsigten öfver grufvan, som gaf
god afkastning; huset var vackert och bekvämt, och vi förde
ett stilla och enformigt lif. — Så snart man hade lagt mig
till sängs om kvällen, satte sig min far vid klavéret i salen,
bredvid den stora sängkammaren. Genom den öppna dörren
såg jag från min säng min mor, som satt och arbetade vid
ett litet bord, upplyst af en lampa med grön skärm, som
beskuggade de närmaste omgifningarna, under det att ljuset
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
