Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
NORDISK STATSRÄTT. 609
del af den nordiska rättsencyklopedien, athandlande nordisk
statsrätt, hvari de förenade rikena Sveriges och Norges för-
fattningar sinsemellan "och i jämförelse med Danmarks be-
lysas och utvecklas, det senare utkommet förlidet år såsom
IV B. II: 2 af den omfattande i Tyskland utgifna Mar-
quardsens »Handbuchkh des öffentlicken Reckts>, hvilket arbete,
afsedt i första rummet för tyska läsare, ej kan umbäras af
någon, som vill göra noggrannare studier i den offentliga
rätten. Denna omfattande handboks första band, som in-
ledes af utgifvaren med en framställning, afsedd att an-
gifva arbetets plan, afhandlar i särskilda monografier all-
män statsrätt, stat och kyrka, förvaltningsrätt, folkrätt och
politik. Sedan därpå i två omfångsrika band intagits det
tyska rikets och dess särskilda staters offentliga rätt, har i
fjärde bandet de icke tyska staternas blifvit gjord till före-
mål för bearbetning af kända och ansedda vetenskapsmän,
i monografier öfver hvar och en af de europeiska och ameri-
kanska staterna, hvaribland det här anmälda arbetet om Sve-
riges och Norges statsrätt.
I en tid sådan som denna, då hvarje lands förhållanden
ådraga sig uppmärksamhet i den dagliga pressen och där blifva
mer eller mindre ytligt och från partisynpunkt ensidigt be-
dömda, är det af synnerlig fördel, hälst sedan de båda för-
enade rikenas såväl inbördes som allmänt folkrättsliga ställ-
ning begynt granskas och undersökas, att framställningen af
deras statsrätt fallit på professor Aschehougs lott. Hans
fullständigt utkomna, förträffliga arbete öfver Norges stats-
författning, i hvilket han utvecklat den norska statsrätten, ej
allenast i och för sig, utan äfven belyst från den allmänna,
konstitutionela rättens synpunkt, har varit en värdig före-
gångare till nu anmälda arbeten. Man bör därför känna
sig tillfredsstäld därmed, att en man med den mångsidiga
och djuptgående kännedom af allmän statsrätt och af främ-
mande länders statsrättliga institutioner, ej minst Sveriges,
som han i nyss nämnda arbete ådagalagt, ätagit sig att inför
en läsarekrets utom de skandinaviska länderna redogöra för
såväl de unionela förhållandena som hvartdera landets sär-
skilda statsrätt. Särskildt bör man i Sverige vara erkänsam
därför, att han åtagit sig detta allt annat än tacksamma
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
