Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
610 NORDISK STATSRÄTT.
arbete, ty det erfordras en icke ringa grannlagenhet i be-
handling af de unionela frågorna, för att icke en författare,
som tillhör det ena af de förenade rikena, skall kunna anses
partisk för sitt lands anspråk och ensidigt framhålla dessa
såsom de i unionsbestämmelserna rätteligen inneburna. De
anmärkningar, som kunna väntas från Norge, träffa en norr-
man och kunna ej göra framställningen misstänkt för partisk-
het för Sverige, såsom förhållandet skulle vara, om fram:
ställningen vore gjord af en svensk skriftställare.
Båda de anmälda arbetena hafva sin särskilda betydelse.
Det är af stort intresse, att, på sätt skett i Nordisk Rets-
encyklopedi, de tre skandinaviska rikenas statsrätt i en jäm-
förande öfversigt punkt för punkt behandlats, hvari deras
olika på folkens olika lynnen, grundlagarnas olika tillkomst-
sätt och olika historiska ursprung samt på olika författningars
efterbildande beroende olika karaktär angifves, och i och
med det samma äfven uppvisas de olika vägar, hvarpå hvart-
dera riket sökt lösa den konstitutionela uppgiften att ordna
statsmaktens utöfning på ett sätt, som låter en kraftig re-
gering, uppburen af folkets förtroende och i sin verksamhet
af det sammas offervillighet understödd, föra styrelsen med
lika aktgifvande på det helas och den enskilde medborgarens
berättigade kraf. En sådan framställning af de tre rikenas
statsrätt är icke allenast af betydelse för dessa folk, den är
af ej ringa intresse för studiet af det konstitutionela styrelse-
sättets utveckling i allmänhet. Särskildt gäller detta om
Sveriges och Norges konstitutioner, hvilka slagit fast rot hos
folket, innan efter Napoleons fall de politiska rörelser i
andra länder begynte, hvilka ledde till det konstitutionela
styrelsesättets mera allmänna tillämpning.
En af de märkligaste företeelserna under detta århundrade
är den hastiga och vidsträckta utbredning det konstitutionela
styrelsesättet erhållit. Den statsform, som togs tillmönster, hade
bestått under århundraden hos ett enda folk, innan den efterbil-
dades i andra länder. Man kan säga, att det var först grundläg-
gandet af den stora förbundsstaten på andra sidan Atlanten,
som fäste uppmärksamheten på folkfrihetens berättigade an-
språk, på folkens kraf att deltaga i statsmaktens utöfning.
Frankrike sökte väl i och med revolutionen att gifva åt folket
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
