Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
614 NORDISK STATSRÄTT.
statsråd, och stortinget kan ansvarsfritt drifva sin lagstiftande
myndighet in på den utöfvande maktens område och på
detta sätt, därest icke konungen sätter sin egen herskare-
vilja däremot, fråntaga den utöfvande makten den ena rättig-
heten efter den andra. Statsråden äfventyra nämligen att,
om de icke lyda stortingets grundlagstolkning, dömas af
riksrätten, som är genom sin sammansättning beroende af
det herskande stortingspartiets vilja. Till följd häraf är för-
hållandet mellan konungens och representationens område,
ännu mer än i Danmark, egnadt att framkalla konflikter.
hvilka här äro så mycket menligare, som inga förmedlande
krafter finnas, som kunna utjämna stridiga förvecklingar
emellan de mot hvarandra stående konstitutionela makterna,
när de vilja hvar för sig använda sin makt till dess yttersta
spets. Här saknas alldeles en sådan utväg, som det parla-
mentariska styrelsesättet erbjuder. Den enda kammaren
saknar bredvid sig en dess makt delande medkammare,
som kan återhålla förhastade beslut, konungen är beröfvad
den vigtiga rättigheten att i kritiska fall vädja till folket
genom påbud af nya val, och ingen af det herskande partiet
oberoende domstol gifves, som fredar den från ansvar, som
vill göra lag gällande mot maktmissbruk af representa-
tionen.
Som den i nordiska encyklopedien innehållna afhand-
lingen utkom blott ett år före den i Marquardsenska hand-
boken utgifna framställningen af Sveriges och Norges stats-
rätt, har samma ordning och uppställning af ämnet hufvud-
sakligen följts med den olikhet, att, i det senare arbetet,
hvarest Danmarks statsrätt lemnats ur räkningen, hvardera
rikets särskilda statsrätt för sig afhandlas. Författarens
innehållsrika framställning intresserar genom den klara bild
man får af hvardera landets författning, och det så mycket
mera, som däraf framgår ohållbarheten af Montesquieus
maktfördelningsteori. För båda författningarna har denna
teori ansetts böra vara grundläggande; och till hvilka olika
resultat har man icke kommit? Vid redogörelsen för de
båda rikenas särskilda statsrätt har författaren i ett särskildt
kapitel sammanstält grunddragen af deras författningar och
visat öfverensstämmelsen och olikheten dem emellan. Bådas
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
