Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
618 NORDISK STATSRÄTT.
gränsadt antal rådgifvare är närvarande. Konungen har
därför starkare personligt inflytande på sina rådgifvares
åsigter än annorstädes. Genom den motvigt, första kammaren
bildar mot den andra i svenska riksdagen, ärendenas sam-
tidiga behandling i båda kamrarna samt den förberedande
sammanjämkning, som sker i gemensamma utskott, och det
utslag, som erhålles genom de gemensamma voteringarna,
som af båda kamrarna samfäldt företagas för att slita stri-
diga meningar i frågor, som icke förfalla, särskildt i finansiela
frågor, kan ej den moderna parlamentarismen med den den
samma tillhörande bestämmande myndighet hos andra kam-
maren göras gällande; den i R. O. & I uttalade grundsatsen
om båda kamrarnas likställighet är upprätthållen. I Norge
med dess enkammarsystem låg ursprungligen en garanti
mot parlamentarismens våda däruti att statsrådet, hvars med-
lemmar, liksom ännu i dag är fallet i amerikanska kongressen,
ej fingo vara närvarande vid stortingets öfverläggningar, hade
en af påtryck från stortinget mera oberoende ställning och
bildade ett slags mellaninstans mellan konungen och stor-
tinget, som i viss mån ersatte bristen på tvåkammarsystem.
Detta var väl behöfligt med hänsyn till den oinskränkta be-
slutande rätt, som konung och storting, hvar inom sitt om-
råde, hafva. Konungen eger allena besluta, hans beslut
gälla trots protester af statsrådets alla ledamöter och gå
äfven i verkställighet, enär ingen kontrasignationsvägran
finnes. Stortinget inom sitt område eger ock fatta be-
slut, som kunna äfven utan konungens sanktion erhålla giltig-
het. Under sådana förhållanden var af vigt, att statsrådet,
oberördt af partiintressen, såsom fallet var, då det icke be-
höfde deltaga i stortingets öfverläggningar, kunde bilda en
mur mot ett hänsynslöst partivälde i stortinget och noggrant
pröfva stortingets beslut, innan de förelades till afgörande
af konungen, och på samma gång själfständigt mot konungen
använda sitt rådgifvarekall för att hindra konungens person-
liga godtfinnande att göra sig gällande i strid mot rikets
sanna bästa och ett upplyst allmänt tänkesätt. Sedan stats-
rådets ledamöter fått tillträde till stortinget och således äro
förpligtade att deltaga i dess öfverläggningar, har denna
dess själfständiga plats upphört. Bekant är den strid, som
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
