Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
NORDISK STATSRÄTT. 617
en lag sträcker sig och huru långt in på regeringsmaktens
område stortinget eger med sin lagstiftning intränga, till-
spetsa sig här i den skarpaste form och fordra en lösning,
som under partisöndringar bereda regeringen stora svårig-
heter. Bestämmelserna om statsreglering, skatters beviljande
och förvaltning af statens penning- och finansverk gifva
Sveriges riksdag fullständig kontrollerande- och pröfnings-
rätt, utan att lägga sådant band på konungens användning
af medlen, att han hindras att tillgodose oförutsedda sam-
hällsbehof, hvadan den förra statsregleringen och bevillnin-
gen fortfar, om icke riksdag, när den afslutas, reglerat staten,
medan i Norge ingen skatt kan påläggas eller utgift ske
utom i kraft af lag eller stortingsbeslut, som icke gäller
längre tid än ett år. Båda rikenas hushållningsplan upp-
göres, utan att därvid finanslagsteorien tillämpas. Konungens
rätt att använda krigsmakten är i Norge mera begränsad än
i Sverige. Hvad den judiciela statsrådsansvarigheten angår,
ar i Sverige den samma begränsad till lagstridiga regerings-
beslut inför en af representationen oberoende domstol, medan
i Norge statsrådet äfven kan ställas till ansvar, om odels-
tinget anser ett regeringsbeslut för riket skadligt, och dömas
till ämbetsförlust af en domstol, som är till sammansättningen
i öfvervägande grad beroende af stortingets pluralitet, dock
att i Norge saknas särskildt ansvar för uraktlåtenhet att vägra
kontrasignation på lagstridiga regeringsbeslut. I öfrigt är om-
fånget af den kronan tillkommande myndighet och statsrådets
ställning ungefär lika. |
Som Sveriges regeringsform utgjort förebild för Norges
grundlag i en mängd bestämmelser angående den styrande
makten och dess utöfning, framträder konungen och ej mi-
nistären i båda länderna såsom den styrande. Hvarje re-
geringsbeslut har sin grund uti ett af konungen i statsråd
och efter där skedd föredragning fattadt beslut. Det är
ej tillräckligt, utom i kommandomål, att konungen blott
öfverlägger med vederbörande minister och denne för-
skaffar sig konungens bifall till beslutet. Intet regerings-
beslut kan i andra fall komma till stånd utan officiela
sammankomster af rådgifvare, hvilka alla ega bevista de
samma, utom i diplomatiska ärenden, där ett mera be-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
