Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
620 NORDISK STATSRÄTT.
= ——>— om >>—— - -— =— = - =S LL SS ns —-r
båda rikena sammansatt statsråd. På grund af bestämmelser i
R. A. 8 4 är rättsförhållandet till ffrämmande makter enligt regeln
gemensamt. Konungen allena uppträder i förhållande till främ-
mande makter såsom båda rikenas representant, han eger allena
börja krig och sluta fred; angripes det ena af de båda rikena
af en främmande makt, så har denna därmed ock brutit freden
med det andra. Utom denna gemensamhet i fred och krig
följer äfven gemensamhet i alla förhållanden, som röra den
allmänna folkrätten och ur hvilka förpligtelser af rent politisk
natur uppväxa, om ock hvartdera riket kan såsom själfständigt
rättssubjekt för sig i förhållande till ffrämmande makt öfver-
taga och ega särskilda rättigheter och förpligtelser, t. ex.
sådana, som före föreningen ingåtts, eller ock sådana, som
endast beröra det ena rikets, men icke det andras ekonomiska
intressen, såsom förhållandet är med lotsningsrätten i Öresund,
Norges fiskerier, rätt för Ryssland till begagnande af Norges
Östersjöhamnar m. m. Alla fördrag, såväl de gemensamma
som de särskilda, afslutas af unionskonungen. Den unions-
konungen sålunda tillkommande rätt att afsluta fördrag är
dock inskränkt, ty då fråga blir om fullgörandet, så erfordras
hvartdera rikets representations medverkan, där ämnet ej ut-
gör föremål för konungens allena beslutanderätt. Gemensam-
heten i utrikes ärenden medför gemensamma sändebud och
konsuler, hvartill båda rikenas medborgare kunna användas,
äfvensom ock gemensamt handhafvande af utrikes angelägen-
heter, ehuru detta ej är i riksakten uttryckligen uttaladt.
Med hänsyn till förhållandena vid unionens tillkomst och
uraktlåtenheten att i samband därmed ordna en unionel
kontrollerande representativ myndighet, har utrikesministern
förblifvit uteslutande svensk ämbetsman och departementet
ett svenskt ämbetsverk. Detta ombesörjande af de unionela
utrikes ärendena genom svenska utrikeskabinettet låter sig
göra utan att komma i något slags strid med Norges grund-
lag. Tvärt om, i denna punkt undergick Eidsvoldskonstitu-
tionen en ändring lämpad efter denna anordning. Likasom i
Eidsvoldskonstitutionen blefvo i nu gällande norska grundlag
$ 30 diplomatiska ärenden undantagna från behandling i stats-
råd, hvarjämte den i Eidsvoldskonst. 8 33 innehållna bestäm-
melsen, att en särskild norsk minister skulle handhafva utrikes
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
