Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
NORDISK STATSRÄTT. 621
angelägenheter, uteslöts, och blef därefter i dess ställe i
riksakten $ 7, hvilken $8:s lydelse tillkommit på eget ini-
"tiativ af 1815 års norska storting, utrikes angelägenheters
föredragning i interimsregering åt svenskt statsråd öfverlåten,
en bestämmelse, som förutsätter såsom en gifven sak, att den
svenske utrikesministern är den, som skall ombesörja båda
rikenas utrikes angelägenheter. Då enligt Sveriges R. F. 8 11
dylika ärenden i allmänhet ej utgöra föremål för handlägg-
ning i statsråd, utan i en mindre statsrådsafdelning, så voro
till en början norska statsrådsmedlemmar uteslutna från del-
aktighet i dessa ärendens pröfning, men, då unionens konstitu-
tionela karaktär fordrar, att vid de unionela regeringsären-
denas handläggning och afgörande tillfälle beredes rådgifvare
från båda rikena att saminankomma till gemensam öfverlägg-
ning, har efter hand och särskildt genom Kungl. resolution den
13 april 1835 tillträde till dessa öfverläggningar blifvit beredt
åt norskt statsråd, så snart ärenden där förekomma, som
röra båda rikena eller Norge allena. Af den gemensamhet,
som således gifves, borde följa en viss gemensamhet i finans-
och försvarsväsendet. Någon rättslig sådan finnes dock ej,
mer än den konungen enligt riksakten $ 4 tillkommande
rätt att sammandraga trupper, en rätt, som dock, hvad Norge
angår, är genom norska grundlagsbestämmelser mycket kring-
skuren. Icke en gång något aftal eller någon öfverenskommelse
är i dessa hänseenden ingången. Det ena riket anser sig dock
böra i ett visst förhållande, hufvudsakligen lämpadt efter folk-
mängden, bidraga till de gemensamma institutionernas under-
håll, såsom fallet är med apanage till konungahuset och anslag
till utrikesförvaltningen. Skulle rikena i afseende på de an-
språk härutinnan, som föreningen uppställer, stanna i olika
meningar, så finnes ingen unionel representation eller svensk-
norsk delegation, som är berättigad att med gemensam för-
pligtande kraft afgöra frågan. En sådan kommer endast i
fråga vid val af konung, tronföljare, förmyndareregering.
Hvad beträffar internationela förhållanden, som i andra länder
ordnas genom fördrag, så blifva de, i de fall där konungen
eger fullständig bestämningsrätt, ordnade genom resolutioner,
som konungen samtidigt utfärdar för hvartdera riket; erfordras
representationernas bifall, så utfärdas liknande lagar för de
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
