Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
624 NORDISK STATSRÄTT.
ständighet för hvartdera riket i allt, som icke af föreningen,
sådan den i riksakten blifvit angifven, erhållit sin bestäm-
ning. Vid beröringen af de brister, hvaraf riksakten lider, och
hvilka äro egnade att kunna motverka föreningsändamålet,
därest den solidaritet, som föreningen innebär, skall i kri-
tiska tider sättas på prof, fogar författaren i samband med
redogörelsen för de reformförsök, som blifvit gjorda till
ändring och fullständigande af riksaktens bestämmelser, föl-
jande uppmärksamhet värda omdöme: >»Stridsfrågor hafva
visserligen vid flera tillfällen uppstått mellan båda rikena
och hafva understundom framkallat en viss bitterhet i sin-
nena, men hvarje dylik fråga har hittills blifvit lyckligen löst,
för hvilket man till icke ringa del har att tacka den aktning,
som Sverige ständigt och lång tid igenom utan undantag eller
tveksamhet har visat Norges rättigheter och intressen.»
Vi hafva härmed angifvit den allmänna karaktären af
de båda rikenas statsrätt efter författarens vägledning.
Framställningen af ämnets särskilda delar utmärker sig för
samma mångsidiga, klara och fullständiga belysning af alla
vigtiga spörsmål, med opartiskt framläggande af de olika
synpunkter, hvarifrån en rättsfråga kan ses, och de skäl,
som tala för den ena eller andra åsigten. Det finnes en
och annan fråga, i afseende hvarå man kan vara af olika
åsigter med författaren, men som icke här är på sin plats
att debattera. Det är blott en enda, som vi anse oss böra
här beröra, enär den samma kan af den allmänhet, på hvars
språk detta arbete är utgifvet, anses som en afgjord sak.
Det är nämligen frågan, huruvida utländsk kvinna, som gif-
ter sig med svensk man, skall i och med det samma anses
som svensk undersåte och den därmed sammanhängande
frågan, huruvida den svenske man, som sätter sig alldeles
neder att bygga och bo under främmande herrskap, skall anses
fortfarande i åtnjutande af medborgarerätt så, att hans hustru
och barn, äfven om de aldrig sett svensk jord, skola kunna
hemsändas till Sverige för att där erhålla fattigvård. I detta
hänseende åberopas praxis med stöd af en namngifven
svensk rättslärd. Denna praxis är dock ingalunda gifven,
om ock exempel härpå kan uppvisas. Detta visar sig däraf
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
