Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
I Toledo.
Ett dagboksfragment.
Det var i Madrid på vårsidan 1886. Jag stod vid en
knut nere på Puerta del Sol, i lä för strömmen af promene-
rande, och höll just på att tillhandla mig en bukett doftande
violer af ett litet svartögdt pyre, som hade en hel korg full,
då jag i det stojande trasket på trottoaren bakom mig hörde
en välkänd röst:
»Holå, amigo! s
Nej se, Don Pedro! Det fägnar mig obeskrifligt att se
er ute igen! Och solitarian:»
»Borta, gudskelof, och måtte den aldrig mer komma till-
baka», svarade min vän med en liten uttrycksfull ed. Han
hade haft en solitaria i kroppen, stackars karl, och medan
vi trängde oss fram genom vimlet af caballeros och skri-
kande tidningskolportörer, trakterade han mig med en minu-
tiös redogörelse för hela förloppet af odjurets fördrifvande.
»Men nu reser jag till Toledo under påskveckan för att
rekreera mig, och ni följer med!»
»Till Toledo? Ni säger verkligen något...»
»Ja visst, Aomöre! Först om halfannan timme går omni-
busen härifrån till stationen, och ni har ju ingenting annat
att göra.»
Nej, det måste då medgifvas. Och så kommo vi öfverens
om att träffas halfannan timme efteråt vid omnibuskontoret.
Under det jag skyndade mig hem för att omgjorda mina
länder, tänkte jag på, hur kuriöst det kan gå till här i världen
ibland. Hvem skulle väl ha sagt mig några månader förut,
att en binnikemask, som tagit logi hos en spansk professor,
om hvilkens blotta tillvaro jag då icke ens hade en aning,
skulle komma mig att resa till Toledo!
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
