Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
68 EDVARD LIDFORSS.
sons första noveller och därför näppeligen har varit så uppskattad,
som den verkligen förtjänar. De båda, Grönländarne och Fjäll-
bygden, ha onekligen ett visst tycke, hur vidt skilda de än må
vara med hänsyn till arten af det skildrade, och detta tycke ligger
väl däri, att båda hafva prägeln af full upplefvad verklighet, men
att denna verklighet uppfattats af ett varmt, kärleksfullt hjärta och
skildrats med ett rent sinnes hela oskuldsfulla älsklighet. Så har
det åtminstone synts oss, och därför anse vi Signe Rinks lilla bok
vara värd en mycket varm rekommendation.
LJ
» &
Från Amerikas indianer och eskimåer för oss Zre år i Kongo
öfver till Ekvatorial-Afrika och dess vildar. Intet land har, som
bekant, under de sista femton åren varit föremål för så vidsträckta
undersökningar, och att dessa blifvit satta i system och sålunda
kunnat lemna ojämförligt mycket fruktbarare resultater än förr,
därför har man förnämligast att tacka den från början privata in-
stitution, som, efter att hafva varit känd under benämningarna
»Comité d’Etudes du Haut Congo» och >»Association internationale
du Congos, slutligen vid Berlinkonferensen 15/,,1884—2?9/,1885
förvandlades till något icke mindre än en af de europeiska mak-
terna erkänd själfständig stat, »L’Etat indépendant du Congo».
Den personal, som arbetat i denna institutions tjänst, har utgjort
en särdeles brokig samling, och det hvita befälet har inom sig
räknat representanter för så godt som alla civiliserade nationer.
Herr E. W. Dahlgren, hvilken såsom inledning till det föreliggande
arbetet fogat en mycket redig öfversigt af Kongolandets upptäckts-
historia och Kongostatens grundläggning, upplyser i detta hänseende,
att, såsom naturligt, belgierna hafva varit de talrikaste, näst efter
dem komma engelsmännen, och det tredje rummet innehafves af
svenskarne. Öfver 30 af våra landsmän hafva i olika befattningar
från 1880 till början af 1887 deltagit i arbetet inom den nuvarande
Kongostaten, och af dessa hafva 10, till följd af sjukdom eller
olycksfall, där förlorat sitt lif.
Till de svenskar, som efter öfverståndna mödor och äfventyr
i »de svartes världsdel» lyckligt återkommit till fäåderneslandet, höra
de tre löjtnanterna P. Möller, G. Pagels och E. Gleerup, de där
ungefär samtidigt, d. v. s. alla tre under loppet af år 1883, in-
trädde i Kongoexpeditionens tjänst. Berättelsen om hvad de upp-
lefvat där nere upptager två delar i ett band om tillsammans 850
sidor och utgör från början till slut en synnerligen intressant
lektyr.
Herr Möller kommer först, och han synes oss förtjäna denna
hedersplats, utan någon slump, på grund af sina verkligen fram-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
