Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Förtjänar det forna Egypten namnet »den
mänskliga odlingens moderland>?’
Populärt föredrag
af
Karl Piehl.
Bland vår barndoms minnen hägrar med kraftiga och
skimrande färger, ehuru måhända med något osäkra kon-
turer, bilden af det gamla Egypten. Moses och Faraos
dotter, Josef som drömtydare och vis rådgifvare, Potifars
pligtförgätna hustru, gräshopporna och de andra lands-
plågorna, de sju feta och de sju magra nöten, israeliternas
slafarbete i Faraos förrådsstäder samt deras slutliga utvan-
dring, jungfru Marias och Jesus-barnets flykt — se där några
af de taflor, som blotta namnet Egypten med den trollska
klang, som ligger i det samma, frammanar för vårt inre öga.
Den grundläggande betydelse såsom bildningsmedel, bibeln
(eller åtminstone vissa delar af den samma) egt och eger för
det moderna samhället i det hela, har gjort, att vi lärt oss
se det gamla Nillandet till en viss grad i samma bländande
ljus, hvari det sågs af de vördnadsvärda israeliter, som ned-
skrifvit de delar af den Heliga skrift, hvilka behandla eller i
förbigående omtala Egypten.
! Anledningen till detta föredrag gaf en diskussion i Stockholm. Denna
omständighet förklarar och rättfärdigar den något gointerade formen. Ämnets
beskaffenhet kräfde för öfrigt minst lika många tryckark, som här äro sidor,
om man ville i någon mån fullständigt behandla det samma. Uttömmande
kan det aldrig granskas.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
