Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
94 KARL PIEHL.
Icke alla bland oss ha dock uteslutande bibeln att tacka
för det intresse, vi skänka faraonernas land. Den antika
odlingen och särskildt dess yppigaste blomma, hellenismen,
äro vi tvifvelsutan, litet hvar, förtrogna med, och för greken
fans intet underbarare, intet märkvärdigare land än Atyvztog,
Egypten. Dess inflytande på hans materiela utveckling hade
greken under sitt fosterlands blomstringsperiod tidt och ofta
tillfälle att iakttaga. Men ringa vägde för honom detta in-
flytande i jämförelse med de andliga gåfvor, han, med eller
utan verkliga skäl, påstod sig hafva mottagit från det gamla
urtidslandet i söder. Så meddelar oss historiens fader, att
alla grekernas namn på deras gudomligheter kommit från
Egypten, hvilket i nyare tider gifvit anledning till ganska
djärfva etymologiska kombinationer, såsom då man velat här-
leda namnet på den grekiska vishetsgudinnan, Azhene, ur
det egyptiska gudinnenamnet Neszzk?. — Geografen Strabon?
berättar om sitt besök i det egyptiska On — en stad som
af grekerna benämndes Heliopolis och låg strax n. o. om det
nuvarande Kairo — följande: »Här visade man oss såväl de
egyptiska presternas hus, som äfven Platons och Eudoxos’
boningar; med Platon kom nämligen äfven Eudoxos hit, och
båda lefde härstädes 13 år bland presterna, enligt vissa per-
soners utsago. Ty de kunde blott genom tålamod och
ihärdighet förmå dessa i de himmelska tingen synnerligen
kunniga, men hemlighetsfulla och föga öppenhjärtiga män
[de egyptiska presterna] att meddela dem något litet af
sina läror. Men> — tillägger den gamle författaren — >»det
mesta däraf höllo de hemligt» Vi böra ihågkomma, att
Strabon, som skrifvit dessa ord, dog i första århundradet
e. Kr. Platons dödsår är 348 f. Kr. Mellan bägge ligger
sålunda en tidrymd af åtminstone 350 år, under hvilken den
muntliga traditionen skulle bevarats — något, som äfven då
det gäller en så ryktbar man som Platon måste synas för-
vånande. — Den romerske historieskrifvaren Diodoros? från
Sicilien, som under Cesars och Augusti tidehvarf på grekiska
! Herodotos, II, 50.
2 Ifr Beulé, L’acrogole & Athenes, I, sid. 11.
3 Strabon, XVII, 29.
4 Bibliotheca historica, I, 96.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
