Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
102 KARL PIEHL.
En annan författare berättar, att på kejsar Aureliani tid
(3:dje årh. e. Kr.) upphäfde sig såsom motkejsare borgaren
Firmaus i Alexandria, som om sina papyrusfabriker helt obe-
sväradt yttrade, att de gåfvo honom tillräckliga inkomster
för att därmed på krigsfot underhålla en hel armé! Det
Alexandrinska bibliotekets 400,000 rullar gifva för öfrigt en an-
tydan om, i hvilken oerhörd skala papyrusfabrikationen drefs.
De yngre skrifmaterialen, pergament samt linne- och
bomullspapper, ha visserligen så småningom trädt i papyrens
ställe, i synnerhet efter arabernas eröfring af Egypten, då
papyrusexporten kan anses afslutad. Men det egyptiska
fabriksalstrets betydelse blir dock icke dess mindre af allra
största vidd. Vi kunna i viss mån säga, att den moderna
litteraturen skulle haft en helt annan prägel, företett en långt
större torftighet, om ej de klassiska folken från Egypten fått
sitt skrifpapper, som tillät dem att skapa en litteratur och
tillika bevara den samma; ty att den klassiska litteraturen i
många fall utgör förutsättning och grundlag för den mo-
derna, är en sak, som är allt för väl känd, för att den skulle
behöfva ledas i bevis. I det gängse namnet papper, som ju
har sitt ursprung i ordet papyrus, ega vi en daglig påmin-
nelse om den tacksamhetsskuld, hvari den moderna odlingen
står till det gamla Nilfolket.
Bland kulturens mera framträdande företeelser intager
religionen eller, såsom den med tillämpning på hedniska folk
äfven kallas, »ytologien en vigtig plats. Man har länge menat
— och Herodotos har bland andra berömda författare gjort
sig till språkrör för den åsigten —, att Greklands forngudar
skulle härstamma från Egypten. Den jämförande språkforsk-
ningen i förening med sin yngre syster den jämförande my-
tologien har emellertid ådagalagt, att större delen af de gre-
kiska gudanamnen och gudasagorna äro ett arf från den tid,
då den indoeuropeiska folkfamiljens medlemmar, bland hvilka
grekerna räknas, ännu icke skilts åt. Andra myter ha gre-
kerna nog själfva skapat och utbildat. Det kan dock icke
förnekas, att äfven utländska gudomligheter ganska tidigt
insmugit sig i grekernas pantheon. Men dessa gudomlig-
t Ebers, Cicerone durch das alte und neue Aegypten I, sid. 106. TJäm-
för dock Mommsen, Römische Geschickte V, sid. 575, not. I.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
