Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
EGYPTEN »DEN MÄNSKLIGA ODLINGENS MODERLAND?. 103
heter ha i allmänhet asiatisk fysionomi, hänvisa på Mindre
Asien, Syrien, Eufrat- och Tigrisdalen såsom sina hemland.
Sådana äro t. ex. den frygiska K»ybele, den efesiska Artemis
och, framför alla andra, >människors och gudars förtjusning»
Afrodite. Det är ett besynnerligt, men icke dess mindre
vetenskapligt bestyrkt /aksmn, att den grekiska skönhets-
gudinnan, för mången liksom en personifikation af den helle-
niska odlingen, är af främmande börd. Man kan följa henne
på hennes vandringar ända tillbaka till det gamla Kaldeen,
vaggan för så många af dessa kärlekens och fruktsamhetens
gudamakter, hvilka den semitiska folkstammens fantasi skapat.
Spår af att egyptiska gudar i äldre tider importerats i
Grekland ega vi inga säkra. I yngre tider företer en dylik
import väl ingenting ovanligt. Men under den sinnenas jäs-
ning, den otro och det gäckeri med den positiva religions-
läran. som dessa yngre tider bevittnade, kunde de främmande
gudarne sällan vinna nägon större betydelse, hvilket icke
minst framgår däraf, att de förblefvo främlingar och beteck-
nades såsom sådana. Kejsartidens Rom bevittnar i synner-
het ett starkt tillopp af främmande gudomligheter, och vid
sidan af den persiske JMitkra se vi den egyptiske Sarapis
med sina paredrer /sis, Harpokrates och Anubis täfla om äran
att lägga beslag på de blaserade romarnes nyfikenhet.
Om Egyptens inflytande på de antika samhällenas reli-
gion måste betecknas som ganska begränsadt, i hvarje fall
som ringare än t. ex. Eufrat- och Tigris-landets, så har det
däremot för den världsreligion, som aflöste forntidens heden-
dom, spelat en så mycket mer ingripande roll. Egypten
var ett bland de land, där kristendomen först fick hemorts-
rätt, och de ytterst svåra förföljelser, de egyptiska kristne
hade att uthärda, förmådde ej kufva kärleken till den nya
religionen, som för sin framgång visserligen äfven hade att
tacka åtskilliga andra omständigheter, särskildt vissa yttre
likheter med den gamla egyptiska religionen, Vid Nilen
möta vi de första anakoreterna, efter hvilkas föredöme större
sammanslutningar af i enslighet lefvande troende bildades i
och genom de s. k. klostren. Klosterinstitutionen är egent-
ligen uppsprungen ur de egyptiska Sarapistjänarnes cell-lif.
Och så härstammar då en af den kristna världens märk-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
