Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
10Å KARL PIEHL.
ligaste inrättningar, klosterväsendet, från det forna Egypten.
Man må ogilla och nedsätta klosterinstitutionen, huru mycket
man vill, i ett afseende har den dock ländt mänskligheten
till allra största välsignelse. Huru mycket kände vi om den
klassiska forntidens bildning utan klostrens idoga verksamhet
att genom afskrifter rädda denna forntids rika litterära skatter?
| + , x
"> På intet område af mänsklig verksamhet har man tänkt
sig egypterna mer framstående, mer epokgörande än på
vetenskapens. Det heter ju, att Platon och andra den gre-
kiska bildningens heroer gått i skola hos egypterna, hvilkas
visdom utmålas som en aldrig sinande Mimersbrunn. Sällan
har väl humbugen åtnjutit en större och långvarigare prestige
än här är fallet. Den egyptiska vetenskapen inskränker sig
till en summa — må vara en ganska vacker summa! — af
praktiska rön. Till någon verklig vetenskaplighet har egyp-
tern aldrig hunnit, och detta af lätt förklarlig anledning —
han var till hela sin naturel en praktiskt anlagd varelse. En
sådan fråga, som t. ex. den om tingens yttersta grund, filoso-
fiens hufvudproblem, ha egypterna knappast brytt sin hjärna
med att vetenskapligt söka lösa, medan däremot kaldeerna
åt samma fråga egnat undersökningar, som synas hafva på-
verkat de äldsta grekiska försöken på detta område!.
Den medicinska vetenskapen synes icke häller hafva
varit synnerligen utvecklad hos egypterna. Visserligen möta
vi redan under det gamla riket bland Faraos förtroendemän
läkare, och dessa böra väl hafva egt ett visst mått af prak-
tiska insigter, om de än tillika hade rang, heder och värdig-
het af trollkarlar, ungefär som »medicinmännen» hos Norra
Amerikas indianer. De medicinska papyrer, som kommit
till vår tid — och de äro flere stycken — föreskrifva sjuk-
domarnas behandling. dels med magiska hjälpmedel, dels
med till recept sammanstälda materigx medica, såsom växt-
ämnen, djurinälfvor, mineraliska extrakt o. s. v. Magien
väger sålunda här minst lika mycket som behandlingen med
hvad vi kalla för läkemedel. — Naturligtvis var det klent be-
stäldt med egypternas fysiologiska insigter. Men icke ens
1 Perrot et Chipiez, L’art dans Vantiquité, TI, sid. 799.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
