Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
EGYPTEN »DEN MÄNSKLIGA ODLINGENS MODERLAND». 107
mänskliga odlingens skapare och upphofsmän, så blir till-
fredsställelsen så mycket större af att betrakta samma folks
konstnärliga verksamhet. Ty äfven om det skulle visa sig,
att icke ens här den egyptiska anden oinskränkt lagstiftat
för andra folk, så står dock ett faktum fast: hos ingen af
den forna Orientens nationer har konsten hunnit idealet så
nära som hos egypterna. De intaga därför i konstens hi-
storia platsen omedelbart före grekerna, utan att man likväl
får påstå, att dessa direkt taga vid, där egypterna sluta.
Det har visserligen funnits och finnes än i dag personer.
kunskapsrika personer, som lugnt och bestämdt försäkra, att
den grekiska konsten, den helleniska odlingens skönaste
blomma, är ett lån från Egypten eller åtminstone att den står
i starkt beroende af den egyptiska konsten. På arkitekturens
område plägar man i främsta rummet häfda denna sats med
påståendet, att liksom Egypten har sina pyramider, så har
äfven Grekland sina minnesmärken af samma ordning, och
enär de egyptiska pyramiderna äro äldre i tiden, så ha gre-
kerna vid uppförandet af sina pyramider »naturligtvis»> på-
verkats af de egyptiska förebilderna. Nu kan emellertid in-
vändas, att vi träffa minnesmärken af denna art icke blott i
Egypten och Grekland, men äfven i Kaldeen, och de kal-
deiska pyramiderna äro så gamla, att de i denna egenskap
måhända kunna rivalisera med de äldsta egyptiska, de be-
römda pyramiderna vid Gise. Det är sålunda lika antagligt.
att grekerna i detta fall haft sin förebild vid Eufrat och Tigris
som vid Nilen. För öfrigt ha de tre olika landens fornlem-
ningar af nu nämnda slag ingalunda samma konstruktion.
Ännu mindre hafva de samma bestämmelse, ty medan de
egyptiska pyramiderna äro konungagrifter och de kaldeiska
tempel, kunna de grekiska kanske riktigast betecknas som
segermonument. |
En annan grekisk arkitektonisk företeelse, som man velat
härleda från Egypten, är den doriska pelaren — exempel på
denna ordning möta vi bl. a. i Aténs berömda tempel, Par-
thenon. I grafvarna vid det i mellersta Egypten belägna
Beni-Hassan har man trott sig återfinna originalet till den
doriska ordningen. hvilket man därför betecknat med namnet
pgrotodor (»fördorisk pelare»). Nu finnas mellan båda pelar-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
