Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
EGYPTEN »DEN MÄNSKLIGA ODLINGENS MODERLAND?2. I13
Och härmed ha vi afslutat vår knapphändiga och långt
ifrån uttömmande öfversigt. Vi hafva funnit, att i beteck-
ningen »civilisationens moder», som man så gärna utan pröf-
ning skänker Egypten, ligger en öfverdrift, eftersom egypterna
ingalunda äro ensamma om äran att hafva gjort de uppfin-
ningar, som förutsätta uppkomsten af hvad vi mena med
civilisation. Enär ingen nation befunnit sig i detta läge, så
är det väl lämpligt — om man nu skall nyttja en bild — att
säga, att den mänskliga odlingens moder är död. Med faull-
följande af samma bild kan man däremot påstå, att denna
moder lemnat efter sig tvänne rika systrar, som med kärlek
och omsorg vårdat den moderlösa, för hvilken de gemensamt
haft en moders försyn. Systrarnas anleten bära den egyp-
tiska och den kaldeisk-assyriska bildningens karakteristiska
drag; och en trogen, driftig och oförtruten budbärare sakna
de icke. Att han har den feniciske köpmannens örnnäsa
och långa kindskägg, faller af sig själft.
Söker man till sist efter skälet, hvarför Egypten ej för.
den mänskliga odlingen kunnat blifva hvad legenden gjort
det till, så ligger detta skäl ganska nära till hands. Egyptens
afstängda läge jämte de stora kraf, dess berömda pulsåder
Nilen stält på landets befolkning, har gjort denna obenägen
att utan nödtvång lemna hemmets härd och hemmets gudar.
Också ha egypterna aldrig egentligen idkat någon annan’
sjöfart än på Nilen, ty de expeditioner på Röda hafvet, som
i gamla tider omtalas, hafva sällan bestått af mer än ett eller.
några fartyg, utsända för att hämta den för kulten oumbär-
liga rökelsen. Egypterna ha så mycket hällre kunnat stanna
hemma, som deras jord i rikaste mått försåg dem med
hvad de behöfde. Var det eljest några råämnen, de kräfde
för sin industri och sin komfort, gingo de hällre åt söder,
och Nubien, det egyptiska »guldlandet», motsvarade i så fall
till fullo deras förväntningar.
Det Egypten, som i dag lefver, är i många afseenden
en trogen kopia af det gamla. Dess invånare dröja hälst
vid stranden af den gamla flod, som sett dem födas, och
lemna i allmänhet åt främlingar, nutidens fenicier, omsorgen
att till andra kuster frakta Egyptens produkter.
Ny Sv. Tidskr. ro:de årg. 8
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
