Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
LITTERATUR. 137
det originalet säger, att »han hade den hurtigheten att på stället»
göra det. Sid. 149 säges, att Thorild i Greifswald undervisade i
litteraturhistoria, inledning till studier etc., hvilket senare bör vara
filosofisk propedevtik. Sid. 156 öfversättas stycken ur Herders
recension (med undantag af svåröfversättligare ställen). Öfversätt-
ningen är dock föga lycklig: »Die Glocke hallet und schlägt dies-
und jensest kähn, prächtig, oft gewaltig» återgifves med: »klockan
skallar och slår, fram och åter» (i st. f. på jorden och i himlen)
etc. — I förteckningen på Thorilds märkligaste arbeten dateras »>»En
kritik öfver kritiker 179 1—>92 i st. f. 1791. (Vi utgå nämligen ifrån,
att arbeten skola dateras efter det årtal, som åsatts dem i orginalupp-
lagan.) 2Inbildningens nöjen», hittills ansedt såsom ett af skaldens
vigtigaste arbeten, emedan det på grund af sin form och sin dedika-
tion väckte stor uppmärksamhet, omnämnes egendomligt nog ingenstä-
des i boken. Sid. 126 citeras en af Thorilds »Sånger i Götiskt lynne».
Förf. förklarar i >Anmärkningarna», att han citerar efter Hanselli
och ej efter Atterbom, »då Atterboms version bär prägeln af hans
vanliga ändringsifvers. Då förf. »ej haft lägenhet> att uppsöka
manuskriptet, hade det varit vida lämpligare att följa Atterbom
än Hanselli, dels emedan Atterbom med all sin »ändringsifver» är
långt mindre vårdslös än Hanselli, och då han ändrar åtminstone
ändrar med förstånd, dels emedan Hansellis version stundom icke
ger någon mening, t. ex.
Tro, tro, tro vrålade lögnen,
Ur molnen allt, darrande, föll.
Huru förf. tänkt sig att »allt faller darrande ur molnen» är icke
godt att förstå. Upplysningsvis kan tilläggas, att Upsalahandskriften
naturligtvis har den Atterbomska versionen.
De »>Anmärkningar», som förf. låter åtfölja sitt arbete, skilja
sig från noter och anmärkningar till andra arbeten af mer eller
mindre vetenskapligt innehåll därigenom, att de endast undantagsvis
belysa texten och att de citera August Strindbergs kulturhistoria.
Den 9g9:de af dessa »anmärkningar är så kostlig, att vi ej kunna
neka oss nöjet att anföra den i sin helhet:
Gustaf III kan från denna synpunkt definieras som en slags oratorisk
trumma. Pinnarne sköttes af vexlande situationer och ox ur frasen gu’en
dira-t-om? Trumman hvirflade så vackert, att rojalisterna trodde på en ängel
innanför; oppositionen tillade en bängel; men opartiska historien, som ob-
ducerat trumman, fann mest bara väder.
Den 11:te >anmärkningem är mindre kvick men lika obegriplig.
Förf. klandrar här Ljunggren, emedan han »blott efter Heurlins
hbågkomster> redogör för Thorilds memorial 1790, och påpekar,
satt han förbisett att urkunden ännu finnes i behåll». Med ur-
kunden menar förf. här naturligtvis det i Geijers upplaga tryckta
fragmentet, alldenstund han tillägger: »Vid jämförelse med memo-
Ny Sv. Tidskr. ro:de årg. IO
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
