Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
TAL VID NORDISKA FESTEN I LUND. 149
Lefnadsverket är Sveriges landskapslagar och dess me-
deltidslag. I 50 år, 1822—1872, tog det hans järnflit. Den
forskande, tänkande utgifvaren blef därunder en af tide-
hvarfvets förnämsta och insigtfullaste kännare af vår medel-
tids språk och historia; han blef banbrytaren för en svensk
historisk språkvetenskap.
Det finnes tidehvarf i folkens historia, under hvilka
människorna, deras handlingar och öden, träda tillbaka; inga
urkunder förtälja om dessa annat än de torftigaste data.
Men samhället i dess grundbyggnad står tydligt och klart
för oss. Det reser sig upp för våra blickar ur lagarna. EI
dessa ligger de tidernas historia. Det var ej en tillfällighet,
som dref Schlyter att egna sin lefnad just åt detta skede af
våra häfder, ty sådan vi kände honom, låg det i hela hans
andliga läggning något, som måste draga honom just till
dessa tider. Det reala, det faktiska, det opersonliga var det,
som intresserade honom; människan som sådan trädde i
bakgrunden. Sådan, som vi kände honom, kunna vi också
tänka oss männen af det samfund, i hvilket han fördjupade
sig, dessa den oblidkeliga rättens tolkare, dessa, det skarpa
förståndets, den hänsynslösa viljans, de fasta samhällsformer-
nas män, hvilka förde ordet bland menigheter, som sam-
lades med dem på tingen. Deras samhällsåskådning var
hans: det beståendes rätt, därför att det bestod, samhällsfor-
mernas orubblighet såsom följd af deras orubbade bestånd.
Själfva rättegångslystnaden på tinget var här ej utan sin
motsvarighet: den fans i stridbarheten ända ut på vetenska-
pens världsting. Men vid sidan häraf stod hos honom också
den trogna pligten, ty den stränga rättens man var tillika
mannen af omutlig pligtkänsla. Och rätt och pligt hvilade
på religionens fasta grund hos Henrik Schartaus samvets-
granne lärjunge. Sveriges lagar och bibeln: det var hans
urkunder. Han utgaf bägge, bibeln i Karl XII:s kyrkobibel;
det tredje han utgaf var Henrik Schartaus skrifter — utlägg-
ningen till rätten och pligten. Häri ligger Schlyter tecknad.
Han synes nu ej mera ibland oss, nittiofyraåringen, främ-
lingen från andra tider, det allra sista vittnet af Lund sådant det
var i det 18:de seklets slut, det 19:s ingång. Äfven de skarpt
tecknade profiler, i hvilkas drag vi läsa den tidens, vår stor-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
