Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
180 K. U. NYLANDER.
att ens egna dem en tanke af tacksamhet, skördar de rika
frukterna.
Härmed är med afseende på planen för denna uppsats
antydt, att den mindre blir en kritisk framställning af det semi-
tiska studiet in abstracto under de flydda seklen än en sam-
ling biografier af de förnämsta målsmännen för dessa språk,
företrädesvis af de professorer, som innehaft lärostolen i ori-
entaliska språk i Upsala, och är detta förfarande så mycket
lämpligare, som Geijers bekanta ord, att >»>svenska folkets
historia är dess konungars», mutatis mutandis gälla äfven på
detta område, så att man med hänsyn till en professors be-
tydelse för sitt ämnes studium med full rätt i detta fall må
säga, att historien om semit-språkens studium är historien
om professorerna i dessa språk, och vi kunna tillägga: i syn-
nerhet uti Upsala.!
För lättare öfversigt torde det vara lämpligt att efter de
fyra sekler, som snart förflutit, sedan reformationen infördes,
indela framställningen i fyra perioder, hvardera omfattande
ungefär esz århundrade, och detta så mycket mer som vid
öfvergången mellan de särskilda seklen förändringar inträdde
1 studiet, hvilka mellan dessa perioder bilda lämpliga gräns-
punkter.
Första perioden.
1500-talet.
Liksom förhållandet var i hela Vesterlandet öfver hufvud,
så blefvo äfven i Sverige de semitiska språken föga eller
intet studerade ända till reformationen, och knappast någon
omtalas före denna tidpunkt såsom kunnig i de samma.
Visserligen förmäles det, att den heliga Birgittas bikt-
fader, magister Maztzias, kanik i Linköping i midten af
1300-talet och berömd äfven för skicklighet i språk, skall
för hennes räkning hafva öfversatt delar af bibeln på
1 Såsom hufvudkällor för denna framställning må nämnas dels en af-
handling: De fatis litterature orientalis in Svecia, utgifven af L. Hydréön
1755, dels den i Upsala bibliotek förvarade samlingen af originalarbeten,
disputationer och outgifna manuskript, dels med afseende på de biografiska
notiserna Hofbergs biografiska lexikon, dels C. Annerstedts Upsala Universi-
tets historia och A. Hollanders Svenska undervisningsväsendets historia.
Öfriga källor anföras under framställningens fortgång.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
