Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SEMITISKA STUDIER I SVERIGE UNDER FLYDDA TIDER. 181
svenska, men intet finnes, som talar för, att han vid öfver-
sättningen utgått från hebräiska originalet, utan han har efter
all sannolikhet begagnat Vulgata eller någon annan version.
Med reformationen följde såväl i Tyskland som i Sverige
ett nytt dittills okändt intresse för grundtextens språk, och
man började studera såväl grekiska som hebräiska för att
därigenom vinna bättre och säkrare insigt i bibelns böcker.!
Studierna skedde dels privat på egen hand dels vid akade-
mien, men i vårt land fans icke ordnad undervisning i hebräiskan
på annat sätt, än att någon af de två teologie professorerna
däri gaf några korta antydningar i sammanhang med de teolo-
giska föreläsningarna, och af de sparsamma underrättelserna
från denna tid har man svårt att därom bilda sig någon
egentlig föreställning. Men visst är, att äfven andra än
blifvande prester studerade hebräiska, alldenstund hon ansågs
såsom ett ytterst vigtigt och äfven bildande läroämne. Dock
ingick hon icke bland katedralskolornas vanliga undervisnings-
ämnen, och 1571 års skolordning stadgade uttryckligen, att
den, som ville lära sig hebräiska eller grekiska, skulle göra
det »privatinv. Därför måste det ha varit ett enstaka undan-
tag, att den lärde rektor Olaus Martini i trivialskolan
i Nyköping undervisade i båda dessa språk. ? Bristen
på undervisning i hebräiska, liksom äfven i andra ämnen,
gjorde. därför, att de bildningssökande ynglingarne såsom
bekant utomlands vid universitet, i synnerhet i Tyskland, sökte
den handledning, som de inom fäderneslandet icke kunde
erhålla, och för hebräiska språkets studium begåfvo de sig
företrädesvis till Wittenberg ända till Luthers död; sedan gick
strömmen till Rostock, som besöktes af våra landsmän så
flitigt, att under tiden 1515—1593 ej mindre än 175 svenskar
där vistades för studier, och ett ej ringa antal böcker tryck-
tes på svenska därstädes, ja, man kan nästan säga, att det
fick åt Sverige tjänstgöra såsom universitet i stället för eget.
Af andra högskolor må i detta afseende nämnas de i Jena
och Greifswald såsom de, hvilka därnäst blefvo mest besökta.
! Joh. Reuchkhlin, + 1522, som utgaf den första hebräiska grammatiken i
Vesterlandet, räknas såsom hebräiska studiets fader i Europa.
? Också var det ingalunda rådligt att införa nya ämnen. Rektor
Erik Herkepeus i Åbo hade utom de vanliga ämnena läst äfven grekiska i
skolan, men det kostade honom 1568 ämbetets förlust (!).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
