Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SEMITISKA STUDIER I SVERIGE UNDER FLYDDA TIDER. 183
han efter två års tid, då han ej fått lära något, beslöt sig
för att helt enkelt rymma från skolan och staden, och efter
åtskilliga äfventyr fick han anställning hos en prest »Björan
i Arby» såsom getapojke; men här handterades han ännu
omänskligare; han fick t. ex. ligga tillsamman med getterna
i ett kyffe på kyrkogården, och hans kost var därefter.
Föräldrarne, som på länge ej hörde något af honom,
sörjde honom redan såsom död och sände så den andre sonen
Isak till Växjö, för att hålla förordningen; där fick denne af
en tillfällighet veta, att brodern ännu fans i lifvet, fastän i
ett slags slafveri i Arby, och i sällskap med en äldre hand-
fast kamrat begaf han sig dit och tillkämpade sig nästan
med våld sin broders frihet, sedan denne tillbragt 2 år där-
städes, hvarpå de båda gossarne vandrade till Växjö och
studerade där i 6 år, därefter i Linköping (i 4 år), hvarefter
Jonas begaf sig utomlands och i Rostock studerade hebräiska
under Tarnovius och Chytreus m. fl. och i Jena syriska under
Piscator. Då han 1603 återkom såsom magister, efter att ha
utgifvit ett arbete: »Questiones miscellanee Hebraice, Chal-
daice, Syriace, Grece & Latine ex sacris Biblis V. & N.
Testamenti desumpte», ansågs han såsom en mäkta lärd man,
vardt därför det följande året kyrkoherde i sin fädernesocken
och 1618 superintendent (biskop) i Kalmar, där han med
lifligt minne af sina olyckliga första studiiår kraftigt arbetade
för att återupprätta den förfallna skolan och till och med in-
rättade ett högre läroverk. Han dog 1625, och hans lefnad
faller sålunda delvis inom det följande seklet.
Af de båda arbeten i semitiska språk, som svenskar
från denna tid utgifvit, synes, att enskilda personer däri egt
ej obetydliga kunskaper och att kännedomen ej allenast om-
fattat hebräiskan, utan sträckt sig äfven till de tre närstående
dialekterna: aramäiska, syriska och arabiska; dock torde
kännedomen af de båda sistnämnda ha varit af ganska primitiv
beskaffenhet. Men då man å andra sidan besinnar det stora
förfall, hvari särskildt universitetet under Karl IX:s strider
med Sigismund råkat, och i hvilket lägervall allt hvad stu-
dier hette då befann sig!, är man nästan färdig att undra öfver,
! Erinras må, att akademien i 12 års tid (till 1593) var i upplösning.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
