Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
182 K. U. NYLANDER.
Några få män från denna tid omtalas såsom kunniga i
hebräiska: i första rummet reformatorn Laurentius Petri,
hvilken anses från den hebräiska texten ha öfversatt Vetus
och t. o. m. användt Zargumim (parafraseringarna till ara-
mäiskan), hvari han således var hemmastadd, ehuru man snart
nog insåg brister i hans arbete, så att man önskade en
öfversättning närmare efter grundtexten. Vidare nämnas de
kongl. sekreterarne Martinus Olai Helsingus och Petrus
Michaelis Feckt, af hvilka den förre erhöll beröm till och med
af Melanchton såsom skicklig i hebräiska språket.
De första offentliga föreläsningarna i hebräiska höllos i
Upsala på 1590-talet af magister Nikolaus Bottniensis, den
bekante ordföranden vid Upsala möte 1593, sedan professor
i exegetik och död såsom utnämnd ärkebiskop 1600. Han
berömmes för sin lärdom äfven af den beryktade Messenius,
och han utgaf bland annat den första hebräiska grammatik
i Sverige, af hvars titel: Clavis Linguarum orientalium im-
primis Hebree, Chaldee", Arabice et Syriace, det fram-
går, att redan han känt till de fyra vanligaste semitiska dia-
lekterna.
Men Nikolaus Bottniensis stod ej ensam i Sverige vid
denna tid såsom semitisk språklärd. Samtidigt med honom
omtalas nämligen en Erik Tilaceus, som efter att ha studerat
både inom- och utomlands omkring 1590 vardt kaplan och
slutade såsom kyrkoherde i Tösse på Dalsland; han prisades
såsom särdeles skicklig, eftersom han kunde skrifva hebräisk
vers, en förmåga, som ej blott då utan äfven under det föl-
jande århundradet ansågs utgöra höjdpunkten af hebräisk
lärdom. Något opus af honom har emellertid ej kunnat
anträffas.
Dessutom må från slutet af detta århundrade anföras en
man, hvars lefnadshistoria kan gifva en liten kulturbild från
denna tid, Jonas Rothovius från Småland.
Född tvillingbroder (med Isak) skulle han enligt kyrko-
ordningen »offras Gudix>, hvarför han vid 9 års ålder begaf
sig från föräldrahemmet i Angelstad till Kalmar 1581 och
intogs i skolan därstädes, men behandlades så illa, att
! Med kaldäiska menas naturligen här liksom ända in på 1800-talet:
aramäiska.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
