Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SEMITISKA STUDIER I SVERIGE UNDER FLYDDA TIDER. 185
eller Nya Testamentet, utan hafva allenast grundtexten för
ögonen.» !
Några år därefter (1625) intagas äfven kaldäiskan och
syriskan bland de språk, i hvilka professorn i hebräiska
skulle undervisa, och i de följande året 1626 utfärdade kon-
stitutionerna nämnes för första gången arabiskan bland de
officiela läroämnena, så att redan på 1620-talet de fyra se-
mitiska dialekter, som allt sedan ansetts bland de vigtigaste,
voro anbefalda vid den offentliga undervisningen. De sist-
nämnda konstitutionerna gifva äfven ganska speciela före-
skrifter om innehållet af föreläsningarna, såsom att professorn
skall i grammatik läsa öfver Buxtorf, alldenstund denne »>»in ea
re excellat>, och i hebräiskan i synnerhet behandla Genesis,
Job, Psaltaren och Profeterna.
Angående det sätt, hvarpå den enskilde studerade he-
bräiskan, må nämnas, att i Joh. Rudbecks förslag till kon-
stitutioner af 1611 föreskrifves, att hvarje student skulle dag-
ligen bevista 7 lektioner, af hvilka ex omfattade hebräiskan
och grekiskan tillsamman.
Men icke blott vid universitetet blef studiet af hebräiskan
ordnadt, äfven vid skolorna vardt samma språk upptaget.
Redan i presterskapets anhållan af 1611 begärdes, att såväl
hebräiskan som grekiskan skulle läsas i skolorna, och det förra
anbefaldes i samma års skolordning, ehuru blott vilkorligt,
d. v. s. »om tiden så medgab; men uti de i början af 1620-
talet inrättade gymnasierna får hebräiskan ett framstående
rum sig tillerkändt. Den kurs, som i skolorna i allmänhet
lästes, synes ha varit 4 kapitel i Genesis jämte åtskilliga psal-
mer, således ungefär samma kurs, som den nuvarande skol-
lagen föreskrifver; men med olikheten mellan de särskilda
gymnasierna följde, att på vissa ställen lästes betydligt större
pensum. I stadgarna för Strängnäs gymnasium anslås af vec-
kans 36 timmar ej mindre än 12 åt teologi jämte grekiska
och hebräiska, så att sannolikt rätt stor kurs i det sistnämnda
genomgicks, och i det af Joh. Rudbeck 1623 grundlagda
! Betecknande för hebräiske professorns ställning till de teologiska är,
att i samma förslag säges, att om de två teologerna ej skulle räcka till, så
skulle professor hebraeus eller grecus för att hjälpa till taga »en extra ordi-
nariam lectionem>.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
