Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
186 . K. U. NYLANDER.
Vesterås gymnasium skulle »Hebreus> undervisa i hebräisk
grammatik, någon af profeterna, till och med beslägtade orien-
taliska språk och i hebräisk stilöfning (»för dem, som voro
därtill kapabla») samt disputera i hebräisk filologi och antikvi-
teter. Att så stor kurs i Vesterås kunde medhinnas, om
eljes den faktiskt medhans, var emellertid ett enstaka fall och
berodde mest på biskop Rudbecks personliga undervisnings-
förmåga, hvilken var synnerligen stor.
Emellertid arbetade hebräiskan sig fram mer och mer;
enligt den utmärkta skolordningen af 1649 är hon valfritt
ämne äfven för andra än blifvande teologer, och höjdpunkten
uppnår hon vid slutet af detta århundrade, då hon enligt
1693 års förordning rent af är tvångsämne för alla. Detta
berodde på den vetenskapliga anda och den teologiska rikt-
ning, som i allmänhet den tiden gjorde sig gällande, då uni-
versitetet hufvudsakligen var en prestbildningsanstalt, och
hebräiskan blef till följd däraf flitigt och omfattande odlad
både såsom akademiskt och enskildt studieämne. I Upsala
förelästes 1630—1640-talet alla de fyra föreskrifna språken
(hebräiska, kaldäiska, syriska och arabiska) af den för sin tid
duglige professorn Sveno FJone Vestro-Gothus, och kursen,
hvilken ej var liten, skulle genomgås inom årets lopp, hvilket
ej var möjligt, utan att ganska mycken tid däråt egnades.
Redan 1616 kunde Sverige gifva universitetet i Paris
dess professor i orientalspråk uti legationspredikanten ma-
gister Jonas Hambreus, som skref vers på flere semitiska
dialekter, en skicklighet, som flera andra lärde också egde, lik-
som det någon gång förekom, att disputationer öfver hebräiska
ämnen både författades och försvarades på detta språk.
Såsom de vigtigaste läroböckerna må i kebräiska nämnas,
dels ett kompendium i hebräisk grammatik, utgifvet af Ha»-
breus 1618, dels en större grammatik af Sveno Jonne 1637,
afsedd mera för universitetets behof. På gymnasierna an-
vändes en af den svenska skollitteraturens Herkules 7. Ge-
zelius i Dorpat 1647 utgifven, fritt bearbetad upplaga af
Trostii grammatik, och 1693 anbefalles 7. Buxtorfs gram-
matiska arbete. Sista året på 1600-talet utgick från Upsala
ett berömdt kompendium efter förenklad metod af prof.
Palmroot, hvilket betydligt underlättade studiet och länge
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
