Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
192 K. U. NYLANDER.
ådagalägga flera af Lenei afhandlingar, huru man än må
rubricera dem, en rätt stor förtrogenhet med de då kända
semitiska språken.
Då Leneus 1613 blef teolog, tyckes han hafva tagit hela
hebräiska professuren med, ty någon sådan omnämnes ej vidare,
utan hebräiskan blef förenad med teologiska platserna ända
till 1620, då en professur i hebräiska och grekiska inrättades,
hvilken dock efter några månader ändrades, så att grekiska
utbröts ur den samma och fick en särskild lärostol, under det
den förutvarande förvandlades till en professur i orientaliska
språk.
Den förste egentlige professorn i orientalspråken i Up-
sala var därför Sveno Jone Vestrogothus, som 1621 intog
lärostolen i dessa språk och sedan innehade denna befatt-
ning i 21 års tid, till 1642. Han var den förste orientalisten
äfven i den meningen, att han först bland alla föreläste öfver
flera af de till orientalspråkens område hörande dialekterna,
och han förblef, i motsats till sina föregångare och de flesta
bland efterträdarne, sin lärostol trogen ända till sin död. —
Sveno Jone åtnjöt stort anseende både såsom enskild person
och såsom orientalist. I förra afseendet förmäles t. ex., att
han blef dekanus före sin ordentliga tur, hvarvid en så fram-
stående man som domprosten Vallius blef förbigången, och
såsom lärare och vetenskapsman upparbetade han under sin
långa ämbetstid studiet af orientalia i hög grad. I sina före-
läsningar behandlade han alla fyra då kända semitiska språken,
och därunder genomgick han på I å I!/, års tid den sed-
vanliga kursen, som var så fördelad, att han första terminen
föreläste elementerna i hebräiskan, 2:dra terminen fortsatte och
för öfnings skull behandlade Psaltaren på de 4 språken, tredje
terminen framstälde syriska och arabiska språkens grunder,
hvarefter han 4:de terminen började igen med hebräiskan.
Därjämte utgaf han flera arbeten till underlättnad af studiet,
såsom dels den ganska vidlyftiga Aebräiska grammatiken, och
dels den lilla syriska elementarboken (Catechesis minor syriace
ac latine cum alphabeto syriaco), hvilka redan .i det före-
gående blifvit omnämnda. Vidare må anföras åtskilliga dis-
sertationer, såsom De constitutione s. codicis och Disquisttio
institutionum Hebraicarum, båda från 1630-talet. — Också
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
