Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SEMITISKA STUDIER I SVERIGE UNDER FLYDDA TIDER. I9I
andra, äro lysande frukter af hans arbete i Vesterås, där han
fortfor att verka till sin död 1646.
Betraktar man Rudbecks ovanliga begåfning, mångsidiga
lärdom, väldiga personliga kraft och storslagna verksamhet,
så må man väl instämma i det omdöme en författare i våra
dagar om honom uttalat: »att han ensam ville och kunde före-
ställa en hel akademiö. Tilläggas må blott: sådan var den
förste ordinarie professorn i hebräiska i Upsala.
En annan minnesvärd personlighet från denna tid, ehuru
ej framträdande i lika storslagenhet och kraft som Rudbeck,
var Joh. Knutson Leneus, som synes ha blifvit Rudbecks
efterträdare på professorsstolen, men ej innehade den mer
än 3 års tid, till 1613, hvarefter han i enlighet med den tidens
vanliga befordringsväg, blef teol. professor och såsom sådan
lång tid (40 år) verkade vid universitetet, till dess han vid
74 års ålder blef Svea rikes ärkebiskop och dog, 96 år
gammal, 1669.
Också han var en man af ovanligt stor lärdom och därtill
en lycklig föreläsare, så att >åhörarne trängdes på hans före-
läsningar och fylde ej blott sittplatserna, utan stodo på gån-
garna i långa rader ända fram till katedernm>!; men hans in-
tresse låg mera åt det filosofiska och teologiska hållet än åt
filologien, och af hans 24 afhandlingar hafva de flesta teo-
logiskt innehåll: dock bör nämnas, att hans filosofiska ar-
bete: Logica peripatetica var så framstående, att det i hög
grad bidrog till, att den aristoteliska filosofien fick öfver-
handen vid universitetet öfver den ramiska, som förut varit :
förherskande och omhuldats af de styrande, såsom Johan
Skytte m. åf.
För öfrigt gäller om Lenei afhandlingar, liksom om en
stor del af disputationerna i hebräiska, att det ofta är ganska
svårt att afgöra, om de böra anses såsom teologiskt-exege-
tiska eller verkligt filologiska arbeten: oftast hafva de nämligen
en språklig inledning liksom våra dagars exegetiska afhand-
lingar och därpå en mera teologisk behandling och utförande.
Men så har man icke häller rätt att fordra en specielt filo-
logisk uppfattning af vetenskapen vid denna tid. Emellertid
! Annerstedts Hist., sid. 119.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
