Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DANSK LITTERATUR 1888. 243
nopel i midten af förra århundradet, är hufvudpersonen en ung
Softa Ali. Denne har fört ett lättsinnigt och utsväfvande lif med
den sköna hetären Scheitan, men hans ärelystnad har öfverlefvat
sinnesruset. Från att hafva varit en libertin blir han nu en trosifrare
och såsom sådan upphetsar han presterskapet till en vild skönhets-
förföljelse. Koranens stränga bud om kvinnans rätta drägt, den
grymma féredschen, låter han ånyo vinna tillämpning. Men hetä-
rerna, anförda af Scheitan, sätta sig till motvärn, och då janit-
scharen Petevan Aga, Scheitans forne älskare, skall verkställa
straffet för hennes olydnad och störta henne i Bosporen, flammar
Alis lidelse plötsligt upp. Han dödar Petevan Aga med dennes
egen dolk, slingrar armarna om Scheitan, och Bosporens böljor
sluta sig öfver dem båda. Att Drachmann, såsom några anmälare
påstått, med Ali har velat skildra sig själf, sitt eget vacklande
från den ena ytterligheten till den andra, är knappast sannolikt,
så mycket mindre som hans sinne nu synes hafva kommit till ro
efter ungdomstidens gäsning. Hvad han har velat med »Tyrkisk
Rococco>» är just att påpeka den fara, som ligger i en sådan om-
bytlighet, så mycket mera, som detta i och för sig är tecken till
ett sjukligt själstillstånd. Ali är redan från ungdomen förtärd af
den vilda lidelse, som Scheitan har ingifvit honom, hans själ står
1 lågor, och dessa släckas ej af alla hans fastor och späkningar,
utan hämta blott ny näring af trohetsifverns öfverdrifter. Som mot-
sats till honom har Drachmann stält hans vän Ibrahim, som re-
presenterar det sunda och lugna njutandet af lifvet, och som i det
ständiga, jämna arbetet ser det bästa botemedlet mot sinnets an-
fäktelser. Men såsom alltid hos Drachmann är det icke så mycket
diktens tankeinnehåll som dess sköna form, som gifver den dess
värde, och i detta hänseende står »Tyrkisk Rococco» med sin
glödande lokalfärg, sin svällande, stämningsmjuka lyrik utomor-
dentligt högt, likasom handlingen utmärker sig för en begränsning
och en harmoni i kompositionen, som annars icke är så vanlig
hos denne författare. I det andra dramat, £st4er, upptager Drach-
mann åter till behandling romantikens gamla idé om de tvänne
världarna, den synliga och den osynliga, ideella, af hvilken den
förra blott är en förvrängd spegelbild. Arkitekten Kurt är stadd
på vandring till en stad, dit han är kallad för att återuppbygga
den gamla, sjunkna kyrkan. Under vägen faller han i sömn vid
en källa. Då visar sig för honom en underbart skön kvinna,
Esther, som räcker honom en ring. Så länge han bär den, skall
han förblifva idealet trogen, och så ofta han vrider på den, skall
Esther, osynlig för alla andra, komma till honom och skänka
honom den sanna kärlekens lycka. Förlorar han ringen, så för-
lorar han också henne, men får han den tillbaka och åter kallar
på henne, så måste han tillhöra henne och följa henne. Kurt
vaknar och drager åstad med ringen. Han börjar nu att åter-
Jr JRELKAT sam 3
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
