Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SEMITISKA STUDIER I SVERIGE UNDER FLYDDA TIDER. 343
tidens mest bekanta orientalfilologer, med hvilka han under-
höll stor korrespondens, och författade en mängd afhand-
lingar och skrifter, som förvärfvade honom så högt anseende,
att orientalisterna till och med ansågo honom för en rabbin (!),
»;ja, hans tungomåls kunskap var så diger, att han talade latin,
grekiska, tyska, hebräiska och. talmudiska, hvarjämte han var
väl hemmastadd i arabiska, syriska, kaldäiska och persiska.»
(Biogr. lexikon).
Också erhöll han anbud både på lektorat och en pro-
fessur (i Åbo), till hvilken han rent af utnämndes 1725, men
han undanbad sig för sin sjuklighet och framskridna ålder
denna hedrande befattning och vardt då befordrad till kyrko-
herde i Närs pastorat på Gotland. Strax före sin död erhöll
han där besök af Linné, som utlät sig så om honom, att
shan var en genomlärd man af oändlig mycken lecture, så-
dan vi intet förmodat finna här liggande gömd bakom bu-
skarna».
En betydande insats i orientaliska språkstudiet gjordes
äfven af bibliotekarien i Upsala, Andreas Norrelius, t 1749,
som berömmes för omfattande kunskaper i hebräiska, rab-
binska, kaldäiska, syriska och arabiska, på samma gång som
han var en framstående bibliognost och tillika ganska hem-
mastadd i naturalhistorien, i hvilken han utgaf flera arbeten.
Af hans språkliga skrifter må anföras en med titel: Phos-
phorus fidei veterum cabbalistarum, i hvilken han söker bringa
ljus i de gamla kabbalist-författarnes tro och religiösa åskåd-
ningssätt; i en annan med titel: Diatyposis academiarum apud
Fudeos, karakteriseras de högre skolorna ibland judarne; en
tredje afhandlar tvisten om Lex cibaria i 3 Moseb. 11:te kap.
och slutligen har Norrelius ur Zokar samlat bevis för lik-
heten mellan judendom och kristendom.
Bland den utmärkta slägten Benzelius medlemmar har
stamfadern ärkebiskop Erik Benzelius d. ä. blifvit omnämnd
redan under det föregående århundradet. Under 1700-
talet möta vi hans trenne söner, hvilka, alla tre ärkebiskopar,
den ene omedelbart efter den andre, voro skickliga äfven
uti orientalspråken.
Den äldste af dem, Erik Benzelius d. y., f. 1675, I 1743,
den utmärktaste af dem — hvilket här vill säga mycket —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
