Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
342 K. U. NYLANDER.
måhända mindre om filologisk grundlighet och noggrannhet;
de hafva dock ej ringa värde.
Äfven sedan han blifvit biskop sysselsatte han sig fort-
farande med sina älsklingsstudier, orientalia, >»och han fans
ända in i sena ålderdomen utan afseende på årstiden från
tidigt på morgnarna vid skrifbordet bland sina författare»
(Biogr. lexikon).
Vi hafva härmed i korthet berört orientalprofessorerna
i Upsala under 1700-talet och sett deras betydande insats i
studiet af orientalspråken. Innan vi gå vidare, torde vara
lämpligt att liksom under föregående sekel nämna något om
andra orientalister, hvilka icke beklädt professuren, men gjort
sig förtjänta att ihågkommas.
Bland dessa må nämnas Olof Rudbeck d. yngre, t 1740,
son till Atlantica-författaren, och liksom sin fader grundligt
och mångsidigt lärd, ehuru han ej egde samma snille och
fyndighet som denne. Han var egentligen professor i medi-
cin i Upsala, men hade stort intresse äfven för språkliga
ämnen. Såsom bevis härpå omtalas, att då han vid en stu-
dieresa i Lappland trodde sig märka en viss likhet mellan
lappskan och hebräiskan, egnade han sig, oaktadt sin fram-
skridna ålder, åt studiet af sistnämnda språk, hvilket han
»incredibili labore stupendaque diligentia» inhemtade, hvarpå
han författade ett digert verk (i 10 band) med titel: 7ZhAe-
saurus linguarum AÅsie et Europe harmonicus, i hvilket han
sökte ådagalägga, att lappskan var beslägtad med hebräiskan,
finskan med ungerskan och götiskan med kinesiskan, men
det blef aldrig tryckt, oaktadt det myckna arbete, som på
det samma nedlagts. Vidare skref Rudbeck en Ictyologia
biblica (om bibelns fiskar) och en afhandling om det jus,
som götiskan kastar öfver några dunkla ställen i den Hel.
skrift.
Inemot midten af detta århundrade (2 år efter Rudbeck
d. y.) dog 1742 en annan i orientalia grundlärd man,
som, ehuru han icke var akademisk lärare, väl förtjänar ett
omnämnande, Vils Olofson Norby, gotl. Efter studier både
i Lund, Upsala, Rostock och Greifswald, företog han under
13 års tid oupphörligen resor utomlands, umgicks med den
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
