Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DROTTNINGEN OCH FOLKTRIBUNEN. 459
fyra redan blifvit förverkligade dels af Disraeli dels af Glad-
stone. .
Gladstone har icke kämpat för eller åstadkommit större
eller mera lyckobringande reformer än Disraeli. Än mindre
har den sistnämnde, som var en långt mera ursprunglig och
idérik person än Gladstone, i väsentlig mån varit af honom
påverkad. Snarare tvärtom. Ty 1852 föreslog Disraeli en
skattereform, som dock föll igenom. Under sin första mini-
stär 1868—74 återupptog Gladstone sin store rivals förslag,
dref igenom det och vann hela äran af reformen.
Disraeli hade tänkt ut ett nytt politiskt system för Eng-
land, redan innan han vardt medlem af parlamentet. Det
råder också en märklig öfverensstämmelse mellan början och
slutet af hans politiska bana. I midten af denna har han
nog vid flera tillfällen kompromissat, men så göra statsmän
och så måste de ofta göra. Hans politiska plan gick som
sagdt ut på att Englands statsskick skulle hvila på en bred
demokratisk grundval, men att därjämte en upplyst, intelli-
gent och pligttrogen aristokrati skulle vara folkets ledare.
Kort efter sedan han genomdrifvit sin parlamentsreform, vågade
han offentligen yttra, att han först mäst uppfostra sitt parti.
Detta har han sökt göra och äfven gjort som politiker och för-
fattare. Strängare har ingen gisslat aristokratiens eller de
lyckligare lottade klassernas maktmissbruk, än Disraeli gjort
1 sina romaner, och få torde med mera värme och större
medkänsla ha kämpat för de fattigare klassernas sak än
»Sibyls» författare.
Bland dessa få, som gjort det med mera värme, mera
sympati, och af en renare och oegennyttigare kärlek, finner
man icke Gladstone, men väl John Bright. Ärelystnaden har
ofta inverkat både på Disraeli och Gladstone i deras görande
och låtande, men hvarken politisk eller annan ärelystnad ut-
gjorde det innersta eller högsta motivet för Brigths hand-
lingssätt. Demokrat var han ej blott af politiska och sociala
skäl, utan framför allt af religiösa. En af kristendomens
hufvudsatser bjuder ju en att älska sin nästa som sig själf.
Den rättrådighet och sanning, hvarom Brights hela lif bär
vitnesbörd, härflöt från hans religiösa öfvertygelse. Ty det
som hufvudsakligen dref honom att handla som han hand-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
