Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
494 L—ST.
Första frågan är här den, hvarigenom Wikner för sig klarerar
ställningen till sin älskade vetenskap: >Kan filosofien bringa någon
välsignelse åt mänskligheten?» Och svaret utfaller för hans per-
sonliga böjelser och dubbla intresse tillfredsställande, ty det lyder:
Ja, hon bringar oss klarhet om det högsta, om Gud. >»Inför det
bristfälliga i vår tids andliga lif» ställer sig så Wikner spörsmålet
om »Hvad vi behöfva», och svaret lyder åter: Gud och hans till-
egnande i full och lefvande kärlek, utan detta skulle vårt lif sakna
den arkimediska punkt, som ensamt kan gifva fasthet och stadga
åt dess oroliga rörelse. Undersökningarna >»Kunna vi veta något
om Gud> och »Naturens förbannelse eller syndens inflytande på den
ofria världen» bekräfta redan genom spörsmålets form sitt sam-
manhang med det religiösa intresset.
Nu berörda skrifter datera sig från åren 1864—66, Wikners
panteistiska period, efterföljd af den, hvars grundtanke Åberg så
karakteriserar: själfständighet är själfmeddelelse, och som utmärkes
af ett till den positiva kristendomen mer direkt hänvändt intresse.
En förberedelse härtill visar Wikners inlägg i den kristologiska
frågan hösten 1867 med anledning af striden mellan hrr v. Bergen
och Ullman (se Åbergs monografi, bilagan n:r 3). Det var ock
under denna period, som »Uppsatser 1 religiösa ämnen», >Tankar
och frågor inför människones son» samt »Religiösa föredrag och
meditationer» sågo dagen, arbeten hvilka dock här ej kunna blifva
föremål för någon betraktelse. Bland de från denna period stam-
mande uppsatser, som inryckts i »Mänsklighetens lifsfrågor», röjes
ett direkt religiöst intresse minst i »Kultur och filosofi», fastän
man äfven här skulle kunna läsa ut det samma. Dess tillbaka-
sättande beror emellertid på undersökningens uppgift, gång och
form, såsom man lätt finner vid jämförelse med »Kristendomen
såsom kulturmakt», där det under bibehållande af väsentligen samma
synpunkter får det mest deciderade uttryck. I sin recension »Om
betydelsen af en svensk öfversättning af Platon» löser Wikner sin
uppgift genom att under karakteristik af skilnaden mellan hednisk
och kristen världsåskådning, naturalism och supranaturalism hän-
tyda på vigten af att känna, hur långt man på den förras stånd-
punkt och med alla dess resurser handhafna af ett snille sådant
som Platon kan komma, när det gäller lösningen af de lifsproblem,
som vår tid, en kritisk brytningstid, ställer oss för ansigtet. Denna
jämförelse är för öfrigt ett älsklingsämne, hvartill Wikner oupp-
hörligen återkommer. Så naturligtvis i de separat utgifna föreläs-
ningarna öfver Platon från år 1867, så ock i föredraget »Om den
svenske tänkaren Boström» från 1886 och i »Narkissos-sagan och
Platonismen> (af år 1879, intagen i »Vittra skrifter»), en genial
och fantasirik tolkning af nämnda myt, som kan sägas bilda den
öfver tesens och antitesens ensidigheter höjda syntesen af Viktor
Rydbergs tvänne parafraser i >»Den siste Athenarem. Att hon för
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
