Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SVERIGES ÖSTERSJÖVÄLDE OCH EUROPA. 525
valtning under Sveriges hägn. Äfven flere af Preussens hamn-
städer lydde till en tid under Sveriges krona.
Så hade det svenska Östersjöväldet vunnit en något fastare
gestalt, så mycket mer som Stolbovafreden genom mellan-
liggande ryska landskap förenat dess båda hälfter på andra
sidan hafvet. Men dess byggnad var ännu på långt när icke
fulländad, och dess framtid berodde på den riktning, hvaråt
det skulle utbildas. För Gustaf Adolf var det icke längre
fråga om dess utvidgning åt det ryska hållet. Det för-
svagade Ryssland behandlade han som en tjänlig bunds-
förvandt mot Polen, han bistod tsaren vid utländske knektars
värfning, han sökte skydda den ryska befolkningens tros-
frihet i det polska Littauen, och han sände täta beskicknin-
gar till hofvet i Moskva, der kort efter hans död Sverige
fick en ständig resident, den förste från någon europeisk
makt. Gustaf Adolf insåg dock vigten af ett vaksamt för-
svar mot den östra grannen. Han förstärkte fästningarna
vid gränsen, och han verkade ifrigt för Ingermanlands kolo-
nisation af svenskar och tyskar.
Men hans omtanke gälde framför allt förhållandet till
Danmark och Tyskland. Danmark hade redan visat sig som
en farlig fiende i Östersjöns farvatten och på Sveriges fast-
land, men dess sak var på det hela gemensam med Sveriges
i protestantismens svåraste kris, och den ouppgjorda räk-
ningen gömdes till framtiden. Den Habsburgska maktens
framträngande till Östersjön tvang Sverige att verksamt in-
gripa i det upplösta Tysklands inre strid. Gustaf Adolfs
segrar gåfvo hans politik en ny riktning. Han synes hafva
tänkt sig en tysk statsordning efter den holländska republi-
kens mönster, ett evangeliskt förbund, där Sveriges konung,
stödd på sin ärfda makt, skulle hafva intagit den oraniske
generalståthållarens och generalkaptenens plats. Utan tvifvel
var äfven hans afsigt att bringa Danmark-Norge i en eller
annan form under Sveriges ledning. Det svenska Östersjö-
väldet skulle därigenom hafva blifvit ett moment i en stor
europeisk kombination och Östersjön bestämdt betecknats
som ett skandinaviskt-tyskt haf i öfverensstämmelse med den
historiska utvecklingens anvisning. Att Gustaf Adolfs syn-
krets ej begränsades af ensamt svenska intressen, visar sig
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
